Svenska elever brister i kunskap om Norden

1. Varför kommer den här debattartikeln just nu? 2009 är det år då Sverige tar över EU-ordförandeskapet. Man vill föra upp ämnet Norden på agendan. Det finns i medierna en trend att belysa elevers bristande kunskaper i olika ämnen. Den här trenden hakar debattörerna på för att föra fram sitt slutmål, att få mer pengar från EU till forskningsprojekt och stärka varumärkets Norden i dessa tider av finanskris. Detta är högst aktuellt!
2. Vad vill man uppnå? Uttalat och outtalat?
Forskning, utbildning och företagsamhet får tillsammans bara 5,8 procent av EU:s budget.
Sverige anser att EU borde minska sitt omfattande jordbruksstöd för att istället kunna satsa mer på dessa områden.
Vi tror att man vill stärka det nordiska varumärket. I och med finanskrisen blir det allt viktigare för länder att marknadsföra sig genom identifikation. Det är lättare att skaffa sig en position inom EU och gentemot övriga världen om man är fler. Det är svårt att få uppmärksamhet som ett enskilt litet land. Vi kan se en typ av protektionism växa fram då man inom länderna går in statligt och stöttar upp ex. bankerna genom att gå in som ägare. Man vill visa för omvärlden att man är en kraft att räkna med. Nordiska rådet kommer att samarbeta med EU om den kommande Östersjöstrategin. Fyra huvudområden pekas ut som viktiga i Östersjösamarbetet. Det handlar om miljö, välfärd, transport och energi samt säkerhet.
3.Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Man vill primärt påverka målgruppen politiker i Sverige så att de driver frågan om forskningsstöd och utbildning för att kunna skapa argument gentemot politiker i EU att fördela pengarna annorlunda och öka anslaget till forskning och utbildning. Dessutom försöker man marknadsföra sig mot näringslivet inom Europa. Den sekundära målgruppen tror vi är utbildningsväsendet. Man behöver få dem att inse att det finns ett behov av ökad kunskap om Norden. Opinion behöver därför drivas både uppifrån och underifrån.
4.Vem står bakom?
De som har undertecknat är Sinikka Bohlin, riksdagsledamot (S)ordf Nordiska rådet
Kristina Persson,ordf Föreningen Norden
Anders Björck, landshövding, vice ordf Kulturfonden för Sverige och Finland
Hans Wallmark, riksdagsledamot (M, vice ordf Svensk-danska kulturfonden
Lars Wegendal, riksdagsledamot (S) och ordf Svensk-isländska samarbetsfonden
Mats Wallenius, generalsekreterare och fonddirektör för Svensk-norska samarbetsfonden
Dessa organisationer ingår ett nätverk (b.l.a. Nordiska ministerrådet, den svenska regeringen samt vetenskapsrådet och andra forskare) för att skapa intresse för Norden. På Nordiska föreningens hemsida anges mottot ” "kjennskap skaper vennskap". I all sin enkelhet är just kunskapen om andra länder och folk själva basen för samexistens. De vill att de nordiska eleverna skall få större kunskap om varandra. Näringslivet är beroende av forskning och vice versa. Vi ser två spår i artikeln ett som verkar för utbildning och för att stärka varumärket Sverige/Norden gentemot näringslivet och pengarna ur EUs ” kassa”.
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Man har använts sig av en enkätundersökning som knyter an till kunskapsbristen hos elever i skolan för att genom statistik göra frågan intressant enligt medielogiken. De skapar legitimitet att driva frågan genom användandet av undersökningen. Den blir en inkörsport till nästa spår vilket är näringslivet. De använder sig av en lättare variant av skrämselretorik som väcker känslor på grund av närheten till frågan, alla kan relatera till skolfrågor. Auktoritet skapas genom att använda trovärdiga organisationer och kända namn som Anders Björk.
Av: Helen Hammargren, Kim Lundemo och Susanne Fredriksson. Grupp 9.