DN Debatt 2009-03-11
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Ämnet ”genmanipulerad föda” har varit väldigt aktuell under en längre tid, men det syns inte lika ofta på medieagendan längre. Men trots det är GMO under ständig utveckling, något vi tror att Torbjörn Fagerström vill lyfta fram. Forskningen går framåt, till exempel pågår projekt för att göra ettåriga grödor till fleråriga samt att införa fler näringsämnen i växten kassava. Men det är fortfarande något som är osäkert och hör till framtiden, det intresserar människor och därför kommer denna debattartikel i dag. Denna nya forskning är något som alla måste ta ställning till.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)? Uttalat och inte uttalat.
Fagerström vill påpeka att medierna vinklar ämnet genom sin ”skräckpropaganda”. Han vill lyfta fram den andra sidan, forskningsresultaten. Underförstått känns det som att han menar att allmänheten inte bör ställa sig kritiskt till GMO då forskningen inte visar någon anledning till oro. Han vill helt enkelt att folk ska lyssna på forskare och inte ha förutfattade meningar som han tycks tro att oppositionen har. Det han skriver har ett informationsvärde angående GMO som allmänheten behöver för att skapa en egen åsikt i ämnet. Vi tror att Fagerström slutligen vill att GMO-forskningen ska utnyttjas genom att GM-föda accepteras av såväl beslutsfattare och allmänhet.
3. Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Fagerströms primära målgrupper tror vi är Europas politiker och organisationer som blivit vilseledda av desinformationskampanjer som argumenterar emot GMO. Detta eftersom det är de personer som kan göra skillnad i GMO-frågan, det är dem som i framtiden kommer att fatta beslut om huruvida GM-grödor ska införas eller ej. Eftersom han anser att beslutsfattarna har blivit felinformerade vill han med sin debattartikel, utifrån sitt perspektiv, ge dem korrekt fakta. Den sekundära målgruppen är den allmänna opinionen som också blivit påverkad av desinformationskampanjerna samt medias skräckpropaganda. Dessutom vill han nå ut till medierna, då han tycker att journalisterna vinklat ämnet felaktigt tidigare. Organisationerna som är emot GMO tror vi att han är medveten om att han inte kan påverka, men debattartikeln ger dem en spark i baken om inte annat (Palm, 2006: 30-33).
4. Vem står bakom? Vilka intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Fagerström är professor i teoretisk ekologi samt prorektor för SLU, därför antar vi att han representerar deras intressen. Han är även en förespråkare för alla som forskar på ämnet, då han lyfter fram forskarnas resultat. Men det är såklart även en personlig åsikt, det är Fagerström som är upprörd över situationen. Man kan dessutom ställa sig kritisk till den information han tar upp i debattartikeln då han inte lyfter fram några nackdelar med GMO, som han verkar tycka vara icke-existerande. Enligt andra källor är det till exempel osäkert om GMO kommer påverka hälsan i framtiden eller ej (World Health Organization: 2009-03-11).
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
Vi tycker att Fagerström till viss del har en nedlåtande ton, till exempel i resonemanget angående ”ICA-disken”. Han är väldigt övertygande i sina åsikter och går ut med attityden ”jag har rätt, och du vet ingenting”. Fagerström förtydligar inte sina argument utan förutsätter att läsaren ska ha koll på båda sidor i frågan samt köpa hans resonemang rakt av. Då han genom sin expertis i ämnet besitter trovärdighet är det troligtvis ett medvetet val.
Referenser:
Palm, Lars, 2006: Kommunikationsplanering – En handbok på vetenskaplig grund. Studentlitteratur: Lund.
World Health Organization, 2009: Fact Sheet.
Fagerström, Torbjörn: 2009: ”Nyttig genmanipulerad mat stoppas av skräckpropaganda”. DN Debatt.
Debattartikeln är granskad av: Therése Kristiansson, Sofia Wallqvist och Tobias Anderberg (Grupp 10).
2 kommentarer:
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Vi skulle gärna se att ni konkretiserar ämnet utifrån den politiska agendan, vad sker ex inom EU nu? Kan det här kopplas samman med att Sverige är ordförandeland för EU under 2009 och det stundande toppmötet? Varför måste alla ta ställning till forskningen? Sedan önskar vi också att ni motiverar Ert val av debattartikel, varför valde ni just den här artikeln?
2. Vad vill man uppnå? Uttalat och inte uttalat.
Vi tror att ni har rätt i att Fagerström vill understryka att GMO ofta sammankopplas med negativa ord i media. Vi tror även att han önskar att frågan lyfts upp på den politiska dagordningen, att det ska bli något att diskutera inte bara för politiker utan också för allmänheten. Oppositionen som ni nämner, skulle dessa vara motståndare mot GMO, alltså NGO’s eller oppositionen inom politiken?
3. Målgrupper? Primär/Sekundär.
Vi tror att den primära målgruppen är den allmänna opinionen och/eller politiska beslutfattare. Vi tror inte att målgruppen inkluderar GMO-motståndare, utan att artikeln är mer riktad mot de människor som inte har någon vetenskap eller kunskap i frågan.
4. Vem står bakom?
Självklart är Fagerström den som står bakom och även SLU. Det vi funderar på är alla samarbetspartners som listas på www.slu.se under ”externa relationer” kan några av dessa samarbeten vara företag som förser SLU med bekämpningsmedel eller andra saker som kan kopplas ihop med GMO/jordbruk?
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Medvetet val av vad undrar vi? Att vara nedlåtande eller att företräda expertis på området? Av analysen tycker vi att den retoriska strategin inte framgår så tydligt, ”nedlåtande” vad menar ni?
Granskad av Grupp 16.
Kommentar till analysen av debattartikeln ”Nyttig genmanipulerad mat stoppas av skräckpropaganda”
1. Vi håller med författarna om att detta ämne inte känns särskilt akutuellt i dagsläget. Torbjörn Fagerström skriver själv i sin debattartikel att anledningen till varför han skriver den är en artikel som publicerades i tidskriften Nature i december 2008.
2. Ni skriver både att Fagerström vill påverka männsikor att inte ställa sig kritiska till GMO och att han vill att människor ska få skaffa sig en egen uppfattning. Detta känns motsägelsefullt. Vi tror att Fagerström vill lyfta upp frågan, som blivit lite undanskymd, på dagsordningen igen.
3. Läser euoropeiska politiker DN-debatt? Vi tror att den primära målgruppen är de som läser DN-debatt och som är intresserade av GMO-frågan. Politiker har väldigt lite makt utan folkets samtycke. Det känns som att författarna har svalt Torbjörn Fagerströms teorier med hull och hår. Att använda Fagerströms formuleringar om att männsikor blivit ”vilseledda av desinformationskampanjer” passar inte i en objektiv analys.
4. Vi håller inte med om att Fagerström är förespråkare för alla forskares intressen. Naturligtvis kan han bara förespråka de intressen som han själv tror på. Bara för att han är professor vid SLU måste han inte heller förespråka SLU:s intressen. Kan en institution ha åsikter? I så fall är det väl snarare tvärtom att Fagerström kan lyfta fram sina egna åsikter genom SLU.
5. Vi håller med författarna i analysen av den retoriska strategin. Fagerström låter aningen nedlåtande i sina resonemang.
Förövrigt har vi några synpunkter på formalian. Då författarna har valt att ha med frågeformuleringarna i analysen hade det varit skönt för oss som läsare om dessa hade varit markerade med exempelvis kursiv stil. Referenserna till Palm känns väldigt tveksamma, det är oklart vilken information som är hämtad ifrån boken. Även referensen till själva debattartikeln är otydlig. Har ni läst den i en papperstidning eller på nätet? En länk eller en sidanvisning hade varit på sin plats.
KOMMENTERAT AV:
Sissel Hedqvist, Helen Angervik, Sandra Stenvall och Linnea Erwander
Skicka en kommentar