http://www.dn.se/opinion/debatt/riv-i-miljonprogrammen-for-integrationens-skull-1.825861
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Vi tror att artikeln kommer just nu pg. a frågor runt integration är aktuella. Ett exempel på detta kan vara de oroligheter i Malmöförorten Rosengård som har ägt rum, även i Köpenhamn och i Paris har det uppstått konflikter i "förorter som präglas av utanförskap", så problemen är inte heller specifikt svenska. Den mediala kontexten är också viktig. Här vill vi påpeka att DN i kulturdelen har haft en uppmärksammad artikelserie rörande integration. Vi konstaterar också att avsändaren inte är Alliansen utan Folkpartiets integrationsgrupp. Frågor kring integration har också varit något utav en profilfråga för Folkpartiet som tidigare drivit kravet på språktest för at erhålla svenskt medborgarskap.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)? Uttalat och inte uttalat Vi tror att Folkpartiet vill positionera sig även inom bostadspolitiska frågor kopplat till integration. Det kan vara naivt att tro att de vill "bryta utanförskapet" som de hänvisar till artikeln med tanke på de tidigare förslagen om språktest som kritiker menar istället kan stigmatisera hela befolkningsgrupper. Uttalat vill de finna en anledning till att kritisera oppositionen som de håller som ansvariga för att visionen om folkhemmet inte har uppfyllts. De vill förmodligen också visa sig handlingskraftiga och vinna problemdefinitionen. 3. Vem är målgruppen? Primär och sekundär Primära målgruppen tror vi är potentiella folkpartiväljare, kanske bosatta i förorterna. Vi lägger till ett kanske för att målgruppen lika gärna kan vara potentiella väljare boende på andra ställen i landet men som uppfattar den ”misslyckade” integrationen som ett faktiskt samhällsproblem.
4. Vem står bakom? Vilka intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på? Artikelförfattarna är integrationsministern Nyamko Sabuni, och partisekreterare Erik Ullenhag. De representerar Folkpartiet och strategi kan också vara att positionera sig som ett mer talfört parti inom Alliansen och profilera sig tydligare. Att Folkpartiet gör ett 'eget' utspel kan också jämföras med Kristdemokraternas 'egna' utspel kring taxering på småhus. 5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
Den retoriska strategin är mer övertalande än auktoritär. Det känns som om de försöker skriva en artikel som definierar problemet och ger svar på hur man ska möta ett problem som är aktuellt och diskuteras även i andra europeiska länder. Intressant att notera är också att DN har gjort en notis kring bostadssituationen på sid 15 i samma tidning.
Källor:
Boin, Arjen; 't Hart, Paul; Stern, Eric & Sundelius, Bengt (år 2005), The Politics of Crisis Management. Cambridge University Press.
Palm, Lars (2006) kommunikationsplanering. Studentlitteratur: Lund
måndag 23 mars 2009
torsdag 19 mars 2009
Militärtjänst ska vara frivillig
http://www.dn.se/opinion/debatt/militartjanst-ska-vara-frivillig-1.824868
Försvarsminister Sten Tolgfors skriver i idag på DN Debatt om den nya försvarspropositionen som läggs fram för riksdagen under torsdagen.
Varför kommer den här debattartikeln först nu?
Regerningen kommer senare idag (kl. 13.00) att presentera sin inriktningsproposition om hur försvarets utformning kan komma att se ut under de kommande fyra-fem åren. Försvarsminister Tolgfors vill med debattartikeln presentera propositionens innehåll för allmänheten på ett mer lättöverskådligt sätt, innan media synar det i sömmarna och kommer med en mer kritisk granskning.
Vad vill man uppnå?
Debattartikeln är, förutom ett sätt för regeringen att kortfattat och uppsminkat redogöra för vilken bra proposition de skall presentera, även ett sätt att på ytterligare en punkt visa att man i regeringsalliansen är överrens. För några veckor sedan presenterade man en enad energipolitisk inriktning, och nu har turen kommit till försvaret, som länge varit ett känsligt ämne. Tolgfors påpekar att försvarspolitiken inte hörde till de områden som Allians för Sverige hade förhandlat om före valet, eller lyckats lösa under de 100 första dagarna i regeringsställning. Nu har man dock lyckats, vilket sprider ytterligare ljus över oppositionens oförmåga att visa upp en enad front.
Vem är målgruppen?
Den primära målgruppen för artikeln är den breda allmänheten, som serveras en lättläst presentation av propositionen, utan eventuella problematiseringar som en utomstående bedömare skulle kunna tänkas hitta (ren propaganda!!). En sekundär målgrupp skulle kunna tänkas vara gamla (M)-rävar som värnar om försvarsfrågan; debattartikeln blir här ett sätt att sluta även de egna leden.
Vem står bakom?
Debattartikeln är undertecknad av försvarsminister Tolgfors, eftersom han som försvarsminister har hand om dessa frågor. Dock torde det vara uppenbart att alla regeringspartier har varit med och tagit fram propositionen, och att den egentliga avsändaren är regeringen och Allians för Sverige.
Den retoriska strategin; argument, auktoritet eller både och?
Tolgfors använder en mängd argument för att rättfärdiga propositionen; han nämner bland annat vikten av att skapa förband som med kort responstid kan sättas in i konflikthärdar nära & fjärran, och att man i och med propositionen skapar en försvarspolitik som fungerar i symbios med våra nordiska grannländer och som är unison och heltäckande. Han väljer att underbygga sina argument genom att påminna läsaren om att vi fortfarande inte kan bortse från risken eller hotet om en uppblossande konflikt i vårt närområde. Han tar Rysslands 5-dagarskrig i Georgien som ett exempel, och det står relativt klart mellan raderna varifrån han tror att källan till eventuella incidenter skulle komma. Här anammar Tolgfors samma retorik som många svenska försvarsministrar före honom har använt sig av; att skrämma svenska folket med hotet från den ryska björnen.
Försvarsminister Sten Tolgfors skriver i idag på DN Debatt om den nya försvarspropositionen som läggs fram för riksdagen under torsdagen.
Varför kommer den här debattartikeln först nu?
Regerningen kommer senare idag (kl. 13.00) att presentera sin inriktningsproposition om hur försvarets utformning kan komma att se ut under de kommande fyra-fem åren. Försvarsminister Tolgfors vill med debattartikeln presentera propositionens innehåll för allmänheten på ett mer lättöverskådligt sätt, innan media synar det i sömmarna och kommer med en mer kritisk granskning.
Vad vill man uppnå?
Debattartikeln är, förutom ett sätt för regeringen att kortfattat och uppsminkat redogöra för vilken bra proposition de skall presentera, även ett sätt att på ytterligare en punkt visa att man i regeringsalliansen är överrens. För några veckor sedan presenterade man en enad energipolitisk inriktning, och nu har turen kommit till försvaret, som länge varit ett känsligt ämne. Tolgfors påpekar att försvarspolitiken inte hörde till de områden som Allians för Sverige hade förhandlat om före valet, eller lyckats lösa under de 100 första dagarna i regeringsställning. Nu har man dock lyckats, vilket sprider ytterligare ljus över oppositionens oförmåga att visa upp en enad front.
Vem är målgruppen?
Den primära målgruppen för artikeln är den breda allmänheten, som serveras en lättläst presentation av propositionen, utan eventuella problematiseringar som en utomstående bedömare skulle kunna tänkas hitta (ren propaganda!!). En sekundär målgrupp skulle kunna tänkas vara gamla (M)-rävar som värnar om försvarsfrågan; debattartikeln blir här ett sätt att sluta även de egna leden.
Vem står bakom?
Debattartikeln är undertecknad av försvarsminister Tolgfors, eftersom han som försvarsminister har hand om dessa frågor. Dock torde det vara uppenbart att alla regeringspartier har varit med och tagit fram propositionen, och att den egentliga avsändaren är regeringen och Allians för Sverige.
Den retoriska strategin; argument, auktoritet eller både och?
Tolgfors använder en mängd argument för att rättfärdiga propositionen; han nämner bland annat vikten av att skapa förband som med kort responstid kan sättas in i konflikthärdar nära & fjärran, och att man i och med propositionen skapar en försvarspolitik som fungerar i symbios med våra nordiska grannländer och som är unison och heltäckande. Han väljer att underbygga sina argument genom att påminna läsaren om att vi fortfarande inte kan bortse från risken eller hotet om en uppblossande konflikt i vårt närområde. Han tar Rysslands 5-dagarskrig i Georgien som ett exempel, och det står relativt klart mellan raderna varifrån han tror att källan till eventuella incidenter skulle komma. Här anammar Tolgfors samma retorik som många svenska försvarsministrar före honom har använt sig av; att skrämma svenska folket med hotet från den ryska björnen.
onsdag 18 mars 2009
Vi behöver värna inrikesflyget
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=483326
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Anledningen till att artikeln publiceras nu är en kombination av lågkonjunkturen med minskat resande som följd samt att naturvårdsverket har utfärdat en resepolicy där man uppmanar alla statliga myndigheter att åka tåg inrikes istället för att flyga. Privata företag har börjat ta efter denna policy och som en följd har inrikesresorna minskat kraftigt. Malmö Aviation är rädda att tappa ännu fler resande.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)? Uttalat och inte uttalat.
Naturligtvis vill man i slutändan uppnå ökat resande inrikes. För att nå dit bör attityden hos svenska resenärer ändras, vilket denna artikel försöker göra genom att dämpa ner oron över inrikesflygets miljöpåverkan. Man vill eventuellt skapa en debatt inom företagen för att öka flygandet mellan Göteborg och Stockholm.
Artikeln skulle kunna ha ett underliggande syfte att skapa en starkare intern profil genom att VD:n starkt tar ställning och vågar gå ut offentligt i en debattartikel.
3. Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Den primära målgruppen är privatföretagen som håller på att ta efter naturvårdsverkets policy. Detta vill man hindra. Således riktar sig artikeln till personal på administrativa positioner inom ett företag där beslut om inrikes tjänsteresor tas.
Sekundärt riktar sig debattartikeln till alla inrikes flygresenärer eftersom man vill öka resenärers kunskap om inrikesflygets ”minimala” påverkan på klimatet.
4. Vem står bakom? Vilket intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Artikeln är skriven av VD:n och chefen för miljö inom Malmö Aviation och representerar därmed företagets intressen, men i förlängningen för den även hela inrikesflygbranschens talan.
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
En debattartikel oavkortat från ett företag är inte vanligt idag när alla är så rädda för att sticka ut, så det får vi betrakta som modigt. Däremot anser vi att den retoriska strategin brister.
Vi förstår inte varför författarna tar upp turisterna alls istället för att helt fokusera sig på tjänsteresenärer. Att Göteborg skulle drabbas av en förlust på inrikesturister tycker vi låter orimligt och ingen fakta för att backa upp detta går att hitta i debattartikeln. Över huvud taget finns en viss faktabrist i artikeln när vi inte får någon som helst källhänvisning. Vi frågar oss också hur brist på inrikesflyg kan sätta 3500 jobb på Landvetter Flygplats på spel och genomskådar deras irrelevanta skrämselfakta. I varseltider som dessa är det lätt att ta till sådana knep.
Malmö Aviation tjänar naturligtvis mest på resande mellan Stockholm och Göteborg, men vi frågar oss också varför de har valt att fokusera på den sträckan där det idag finns utmärkta alternativ i form av tåg som både är miljövänligare och snabbare. Det borde vara mer till deras fördel att fokusera på hur viktigt flyget är för resande på längre sträckor och mellan glesare bygd.
De nämner även att inrikesflygen bidrar med 1 % av den totala klimatförändringen som Sverige bidrar med, vilket är 0,2 % av hela världens utsläpp, och fortsätter med att säga att det är 1 % för mycket. Man vill argumentera mot sig själv för att öka förtroende, men vi anser att motargumenten är för svaga och därför bidrar självargumenteringen inte till att de tjänar någonting på det alls. Vi anser att det är en genomgående brist i hela artikeln.
Av: Per Edwardsson, Daniel Svensson, Helena Herling
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Anledningen till att artikeln publiceras nu är en kombination av lågkonjunkturen med minskat resande som följd samt att naturvårdsverket har utfärdat en resepolicy där man uppmanar alla statliga myndigheter att åka tåg inrikes istället för att flyga. Privata företag har börjat ta efter denna policy och som en följd har inrikesresorna minskat kraftigt. Malmö Aviation är rädda att tappa ännu fler resande.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)? Uttalat och inte uttalat.
Naturligtvis vill man i slutändan uppnå ökat resande inrikes. För att nå dit bör attityden hos svenska resenärer ändras, vilket denna artikel försöker göra genom att dämpa ner oron över inrikesflygets miljöpåverkan. Man vill eventuellt skapa en debatt inom företagen för att öka flygandet mellan Göteborg och Stockholm.
Artikeln skulle kunna ha ett underliggande syfte att skapa en starkare intern profil genom att VD:n starkt tar ställning och vågar gå ut offentligt i en debattartikel.
3. Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Den primära målgruppen är privatföretagen som håller på att ta efter naturvårdsverkets policy. Detta vill man hindra. Således riktar sig artikeln till personal på administrativa positioner inom ett företag där beslut om inrikes tjänsteresor tas.
Sekundärt riktar sig debattartikeln till alla inrikes flygresenärer eftersom man vill öka resenärers kunskap om inrikesflygets ”minimala” påverkan på klimatet.
4. Vem står bakom? Vilket intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Artikeln är skriven av VD:n och chefen för miljö inom Malmö Aviation och representerar därmed företagets intressen, men i förlängningen för den även hela inrikesflygbranschens talan.
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
En debattartikel oavkortat från ett företag är inte vanligt idag när alla är så rädda för att sticka ut, så det får vi betrakta som modigt. Däremot anser vi att den retoriska strategin brister.
Vi förstår inte varför författarna tar upp turisterna alls istället för att helt fokusera sig på tjänsteresenärer. Att Göteborg skulle drabbas av en förlust på inrikesturister tycker vi låter orimligt och ingen fakta för att backa upp detta går att hitta i debattartikeln. Över huvud taget finns en viss faktabrist i artikeln när vi inte får någon som helst källhänvisning. Vi frågar oss också hur brist på inrikesflyg kan sätta 3500 jobb på Landvetter Flygplats på spel och genomskådar deras irrelevanta skrämselfakta. I varseltider som dessa är det lätt att ta till sådana knep.
Malmö Aviation tjänar naturligtvis mest på resande mellan Stockholm och Göteborg, men vi frågar oss också varför de har valt att fokusera på den sträckan där det idag finns utmärkta alternativ i form av tåg som både är miljövänligare och snabbare. Det borde vara mer till deras fördel att fokusera på hur viktigt flyget är för resande på längre sträckor och mellan glesare bygd.
De nämner även att inrikesflygen bidrar med 1 % av den totala klimatförändringen som Sverige bidrar med, vilket är 0,2 % av hela världens utsläpp, och fortsätter med att säga att det är 1 % för mycket. Man vill argumentera mot sig själv för att öka förtroende, men vi anser att motargumenten är för svaga och därför bidrar självargumenteringen inte till att de tjänar någonting på det alls. Vi anser att det är en genomgående brist i hela artikeln.
Av: Per Edwardsson, Daniel Svensson, Helena Herling
tisdag 17 mars 2009
Jag går från MP till FI
Publicerad på DN Debatt 090317 av Alexander Chamberland.
http://www.dn.se/opinion/debatt/jag-gar-fran-mp-till-fi-1.822592
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Artikeln syftar till att väcka uppmärksamhet mot Feministisk Initiativ inför EU-parlamentsvalet den 7 juni. Att artikeln ”kommer just nu” är emellertid något vilseledande, då artikeln i näst intill identisk utformning redan publicerats på Aftonbladet den 8 mars 2009, med enda avvikelse att DN:s version verkar vara något förkortad. Artikeln publicerades därmed i Aftonbladet på Internationella Kvinnodagen, medan DN:s publicering kan antas vara ett försök från Chamberlands sida att skapa ett eko samt undvika att frågan rinner ut i sanden.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)? Uttalat och inte uttalat.
Chamberland vill väcka den feministiska debatten på nytt, då den kommit i skymundan i det politiska klimat som råder. Chamberlands uttalade syfte är att uppmärksamma bristerna i Miljöpartiets politik, belysa deras undermåliga feministiska maktanalys och värva röster till Feministiskt Initiativ, men artikelns utformning och retorik får snarare argumenten att se ut som ett knivhugg i ryggen på MP – och en lovsång till Gudrun Schyman. Uttalat argumenterar Chamberland också för ett lyft av FI inför parlamentsvalet och efterlyser ett ökat ansvar från media då han anser att Sverigedemokraternas främlingsfientlighet får större utrymme i etern.
3. Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Chamberlands primära målgrupp är allmänheten, då han med upprörda känslor vill sätta ett exempel genom sin övergång från MP till FI. Den respons debattartikeln har fått är emellertid inte särskilt positiv då reaktionerna verkar vara att Chamberland på ett slarvigt sätt slänger ur sig sina personliga känslor. Sekundärt är målgruppen med stor sannolikhet förstagångsväljare samt HBT-personer, anti-rasister och feminister som delar hans åsikter om dessa gruppers rättigheter i Sverige och globalt och saknar den feministiska debatten på agendan.
4. Vem står bakom? Vilka intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Alexander Chamberland är tidigare ordförande för Grön Ungdom. Efter vad som förefaller vara någon form av turbulens kring honom har han beslutat att gå över till Feministiskt Initiativ som enligt honom har en mer konsekvent feministisk linje samt ett feministiskt perspektiv på frågor som länge varit ”gröna profilfrågor”. Alexander Chamberland verkar ha en personlig vendetta mot MP då han i debattartikeln använder sig av en mycket kritisk ton. Man anar även en viss besvikelse gentemot MP då Chamberland menar att partiet haft medvetna mediala strategier genom nedtoning av Chamberlands sexuella läggning och kontroversiella klädstil.
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
Chamberland påpekar tydligt MP:s brister och framställer istället genom faktaframställning FI:s goda egenskaper och då framför allt Gudrun Schymans påstådda excellens. Någon tydlig strategi går egentligen inte att urskilja då Chamberland som sagt verkar agera utifrån eget missnöje. Den fakta som presenteras är heller inte förankrad i dokumenterad forskning, varför Chamberland heller inte framstår som särskilt trovärdig. Enligt Arjen Boin använder sig politiker ofta av strategier som går ut på att finna lösningar som inte går ut över relationer till viktiga människor i organisationer. Detta för att inte sätta båten i gungning, vilket Chamberland emellertid onekligen gör i detta fall. Tanken med sådana strategier är att tillfredsställa personliga motiv, något som den sårade Chamberland förmodligen försöker uppnå. (Boin, 2005: 33)
Källor:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article4582363.ab
Boin, Arjen; 't Hart, Paul; Stern, Eric & Sundelius, Bengt (år 2005), The Politics of Crisis Management. Cambridge University Press.
AV: Thina Grotmark, Hannah Green och Sofi Engström
http://www.dn.se/opinion/debatt/jag-gar-fran-mp-till-fi-1.822592
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Artikeln syftar till att väcka uppmärksamhet mot Feministisk Initiativ inför EU-parlamentsvalet den 7 juni. Att artikeln ”kommer just nu” är emellertid något vilseledande, då artikeln i näst intill identisk utformning redan publicerats på Aftonbladet den 8 mars 2009, med enda avvikelse att DN:s version verkar vara något förkortad. Artikeln publicerades därmed i Aftonbladet på Internationella Kvinnodagen, medan DN:s publicering kan antas vara ett försök från Chamberlands sida att skapa ett eko samt undvika att frågan rinner ut i sanden.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)? Uttalat och inte uttalat.
Chamberland vill väcka den feministiska debatten på nytt, då den kommit i skymundan i det politiska klimat som råder. Chamberlands uttalade syfte är att uppmärksamma bristerna i Miljöpartiets politik, belysa deras undermåliga feministiska maktanalys och värva röster till Feministiskt Initiativ, men artikelns utformning och retorik får snarare argumenten att se ut som ett knivhugg i ryggen på MP – och en lovsång till Gudrun Schyman. Uttalat argumenterar Chamberland också för ett lyft av FI inför parlamentsvalet och efterlyser ett ökat ansvar från media då han anser att Sverigedemokraternas främlingsfientlighet får större utrymme i etern.
3. Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Chamberlands primära målgrupp är allmänheten, då han med upprörda känslor vill sätta ett exempel genom sin övergång från MP till FI. Den respons debattartikeln har fått är emellertid inte särskilt positiv då reaktionerna verkar vara att Chamberland på ett slarvigt sätt slänger ur sig sina personliga känslor. Sekundärt är målgruppen med stor sannolikhet förstagångsväljare samt HBT-personer, anti-rasister och feminister som delar hans åsikter om dessa gruppers rättigheter i Sverige och globalt och saknar den feministiska debatten på agendan.
4. Vem står bakom? Vilka intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Alexander Chamberland är tidigare ordförande för Grön Ungdom. Efter vad som förefaller vara någon form av turbulens kring honom har han beslutat att gå över till Feministiskt Initiativ som enligt honom har en mer konsekvent feministisk linje samt ett feministiskt perspektiv på frågor som länge varit ”gröna profilfrågor”. Alexander Chamberland verkar ha en personlig vendetta mot MP då han i debattartikeln använder sig av en mycket kritisk ton. Man anar även en viss besvikelse gentemot MP då Chamberland menar att partiet haft medvetna mediala strategier genom nedtoning av Chamberlands sexuella läggning och kontroversiella klädstil.
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
Chamberland påpekar tydligt MP:s brister och framställer istället genom faktaframställning FI:s goda egenskaper och då framför allt Gudrun Schymans påstådda excellens. Någon tydlig strategi går egentligen inte att urskilja då Chamberland som sagt verkar agera utifrån eget missnöje. Den fakta som presenteras är heller inte förankrad i dokumenterad forskning, varför Chamberland heller inte framstår som särskilt trovärdig. Enligt Arjen Boin använder sig politiker ofta av strategier som går ut på att finna lösningar som inte går ut över relationer till viktiga människor i organisationer. Detta för att inte sätta båten i gungning, vilket Chamberland emellertid onekligen gör i detta fall. Tanken med sådana strategier är att tillfredsställa personliga motiv, något som den sårade Chamberland förmodligen försöker uppnå. (Boin, 2005: 33)
Källor:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article4582363.ab
Boin, Arjen; 't Hart, Paul; Stern, Eric & Sundelius, Bengt (år 2005), The Politics of Crisis Management. Cambridge University Press.
AV: Thina Grotmark, Hannah Green och Sofi Engström
måndag 16 mars 2009
Tekniken slår lagen och moralen 090316
http://sydsvenskan.se/opinion/brannpunkt/article419931/Tekniken-slar-lagen-och-moralen.html
Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Artikeln är aktuell av två anledningar: dels att Piratebay-rättegången fortfarande inte fått sitt domslut, dels för fallet där en läkare blivit anklagad för att aktivt ha avslutat en nyfödd flickas liv.
Vad vill man uppnå?
Uttalat: författaren vill att vi ska ha strikta lagar vad gäller fildelning, men inte i fråga om dödshjälp. Rudbeck anser att samhället inte ska acceptera fildelning utan respektera verkshöjd och upphovsrätt, men däremot att läkarna är mer lämpade än rättsväsendet när det gäller att avgöra när och om ett liv ska avslutas.
Outtalat: han vill få oss att förstå att man inte alltid kan ha strikta lagar i alla frågor. Därför ställer han Piratebay, där man skall ha strikta lagar, mot frågan om dödshjälp som är mer komplex. I förlängningen vill han få oss att förstå att tekniken alltid kommer ligga före oss och att vi därför måste lära oss att reglera och hantera den på ett flexibelt sätt. Varje fråga måste behandlas utifrån sin egen särart. Det handlar helt enkelt om ett nytt förhållningssätt som vi måste ta till oss. Detta gäller inte minst rättsväsendet som han menar arbetar alldeles för stelbent.
Vem är målgruppen?
Primär målgrupp är allmänheten. Författaren vill få läsaren att se teknikens komplexitet avseende lag och moral.
Sekundär målgrupp är rättsväsendet och aktiva inom politiken som han vill ge en ögon-öppnare.
Vem står bakom? Vilket/Vilka intressen representerar artikelförfattaren?
Rudbeck är liberal med rötter i den europeiska upplysningstraditionen. Han var tidigare redaktör för webbtidningen Smedjan, som gavs ut av näringslivets tankesmedja Timbro. Han är positivt inställd till tekniska framsteg. Bland annat gjorde Rudbeck Smedjan till Sveriges första enbart nätburna tidskrift. Han anser dock att man måste ta till sig tekniken med eftertanke.
När han förespråkar straff för fildelarna går han därför emot Timbros mer nyliberala linje. Fildelning är att använda teknik på någon annans bekostnad, dvs orättvist. Likaså gäller för medicinsk teknik att den ska användas av de med rätt kunskap, dvs läkarna, och inte de med ”fel” kunskap som t ex rättsväsendet.
Detta synsätt kan ha sin grund i Rudbecks upplysningsideal, där han i första hand förespråkar förnuftet som vägledning för hur man ska agera. I fildelningsdebatten kan man också tänka sig att det faktum att han själv är författare gör att han ställer sig på upphovsrättens sida. Om den nya tekniken blir en positiv eller negativ faktor är således avhängigt om användarna klarar av att utnyttja den förnuftigt eller inte.
Hur ser den retoriska strategin ut?
Rudbecks grundstrategi är att vädja till människors förnuft. I sin argumentation presenterar han en tolkning av kända fakta som baserar sig på hans egen syn på förnuft. Rudbeck menar att det är fel att helt utan ansvarskänsla dra fördel av tekniken så som Piratebay-grundarna gör. Vi ska inte heller låta oss styras av känslor vilket författaren anser vara fallet i läkaråtalet.
Samtidigt skyltar Rudbeck inte med sitt namn, antagligen för att undvika att hans åsikter kopplas till hans person och de liberala värderingar han själv representerar. Han argumenterar alltså genom förnuft men undviker känsla och auktoritet som annars är väl beprövade retoriska knep. För att smidigt knyta ihop sina två olika ämnen, Piratebay och dödshjälp, låter han teknik bli det övergripande temat.
Kristina Källström
Gabriella Zachrisson
Ulrika Stridvall Dahlén
Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Artikeln är aktuell av två anledningar: dels att Piratebay-rättegången fortfarande inte fått sitt domslut, dels för fallet där en läkare blivit anklagad för att aktivt ha avslutat en nyfödd flickas liv.
Vad vill man uppnå?
Uttalat: författaren vill att vi ska ha strikta lagar vad gäller fildelning, men inte i fråga om dödshjälp. Rudbeck anser att samhället inte ska acceptera fildelning utan respektera verkshöjd och upphovsrätt, men däremot att läkarna är mer lämpade än rättsväsendet när det gäller att avgöra när och om ett liv ska avslutas.
Outtalat: han vill få oss att förstå att man inte alltid kan ha strikta lagar i alla frågor. Därför ställer han Piratebay, där man skall ha strikta lagar, mot frågan om dödshjälp som är mer komplex. I förlängningen vill han få oss att förstå att tekniken alltid kommer ligga före oss och att vi därför måste lära oss att reglera och hantera den på ett flexibelt sätt. Varje fråga måste behandlas utifrån sin egen särart. Det handlar helt enkelt om ett nytt förhållningssätt som vi måste ta till oss. Detta gäller inte minst rättsväsendet som han menar arbetar alldeles för stelbent.
Vem är målgruppen?
Primär målgrupp är allmänheten. Författaren vill få läsaren att se teknikens komplexitet avseende lag och moral.
Sekundär målgrupp är rättsväsendet och aktiva inom politiken som han vill ge en ögon-öppnare.
Vem står bakom? Vilket/Vilka intressen representerar artikelförfattaren?
Rudbeck är liberal med rötter i den europeiska upplysningstraditionen. Han var tidigare redaktör för webbtidningen Smedjan, som gavs ut av näringslivets tankesmedja Timbro. Han är positivt inställd till tekniska framsteg. Bland annat gjorde Rudbeck Smedjan till Sveriges första enbart nätburna tidskrift. Han anser dock att man måste ta till sig tekniken med eftertanke.
När han förespråkar straff för fildelarna går han därför emot Timbros mer nyliberala linje. Fildelning är att använda teknik på någon annans bekostnad, dvs orättvist. Likaså gäller för medicinsk teknik att den ska användas av de med rätt kunskap, dvs läkarna, och inte de med ”fel” kunskap som t ex rättsväsendet.
Detta synsätt kan ha sin grund i Rudbecks upplysningsideal, där han i första hand förespråkar förnuftet som vägledning för hur man ska agera. I fildelningsdebatten kan man också tänka sig att det faktum att han själv är författare gör att han ställer sig på upphovsrättens sida. Om den nya tekniken blir en positiv eller negativ faktor är således avhängigt om användarna klarar av att utnyttja den förnuftigt eller inte.
Hur ser den retoriska strategin ut?
Rudbecks grundstrategi är att vädja till människors förnuft. I sin argumentation presenterar han en tolkning av kända fakta som baserar sig på hans egen syn på förnuft. Rudbeck menar att det är fel att helt utan ansvarskänsla dra fördel av tekniken så som Piratebay-grundarna gör. Vi ska inte heller låta oss styras av känslor vilket författaren anser vara fallet i läkaråtalet.
Samtidigt skyltar Rudbeck inte med sitt namn, antagligen för att undvika att hans åsikter kopplas till hans person och de liberala värderingar han själv representerar. Han argumenterar alltså genom förnuft men undviker känsla och auktoritet som annars är väl beprövade retoriska knep. För att smidigt knyta ihop sina två olika ämnen, Piratebay och dödshjälp, låter han teknik bli det övergripande temat.
Kristina Källström
Gabriella Zachrisson
Ulrika Stridvall Dahlén
fredag 13 mars 2009
Ge flyktingar eget boende
Vi har valt att analysera debattartikeln ”Ge flyktingar eget boende” http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2586999.svd SvD Debatt 2009-03-13
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Debattartikeln har skrivits som en motreaktion av Maria Ferm, språkrör för Grön Ungdom, då moderaterna har kommit med ett förslag om att återkalla medborgarskap vid bland annat kriminallitet. Förändringar i asylsökandes rätt till eget boende genom sänkta eller slopade ersättningar för att få människor att flytta till områden där det finns möjlighet till bostad och arbete .
2. Vad vill man uppnå?
Vi antar att Grön ungdom genom Maria Ferm vill skapa opinion mot moderaternas förslag. Grön Ungdom har lagt en motion till Miljöpartiets kongress i maj om ett Rätt till boende-bidrag till asylsökande som väljer ett eget boende. Vi anser att Grön Ungdom vill uppmärksamma människor om att Sveriges flyktingmottagande inte är fullständigt. Likaså att moderaterna lägger fram detta förslag på grund av de vill nå väljare med främlingsfientliga åsikter. Dessa åsikter liknar Sverigedemokraternas politik, menar Maria Ferm. Hon verkar vilja peka på att detta förslag är ett första steg mot att Sverige blir en nationalstat. Maria Ferm och Grön Ungdom vill med den här debattartikel motverka denna ”utveckling” och stå upp för människors lika rättigheter samt att förbättra och respektera dem.
3. Vem är målgruppen?
Den primära målgruppen som Maria Ferm och Grön Ungdom vill nå tror vi är väljarna, hon vill visa att det finns ett alternativ till moderaternas förslag samt informera om vilken politik som Grön Ungdom vill föra i frågan. Då Ferm skriver i artikeln att Grön Ungdom tagit fram en motion till miljöpartiets kongress tror vi att den sekundära målgruppen är miljöpartiet. Ferm anser att även ”Miljöpartiet de gröna måste gå i bräschen för en mer human integrationspolitik med utgångspunkt i tanken om allas lika rättigheter” .
4. Vem står bakom?
Den som står bakom debattartikeln är Grön Ungdom och representant för dem är Grön Ungdoms ena språkrör Maria Ferm. Det framgår tydligt i debattartikeln att hon vill förmedla Grön Ungdoms politiska ståndpunkt i frågan. Som språkrör är hon en representant för den politik som ungdomsförbundet står för. Maria Ferm som författare av debattartikeln företräder Grön Ungdoms och Miljöpartiets åsikter om vilken asylpolitik de tycker skall råda i samhället . Självklart är Maria Ferm ett av ansiktena utåt för den övriga politiken som Grön Ungdom för.
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Maria Ferm använder sig av argument för att övertyga läsaren. Hon pekar på det finns rapporter som visar på att moderaternas förslag snarare skulle öka segregeringen än minska den. Maria Ferm drar paralleller mellan moderaternas förslag och Sverigedemokraternas politik. Vi tror att hon använder sig av denna liknelse som en slags skrämseltaktik om så är fallet gör hon det här för att moderaterna inte skall få fler sympatisörer bland väljarna. Det kan vara så att hon vill skrämma väljarna från ett beteende, att inte rösta på moderaterna .
Källor:
”Ta medborgarskapet från kriminella invandrare”
http://www.dn.se/opinion/debatt/ta-medborgarskapet-fran-kriminella-invandrare-1.800439
”Ge flyktingar eget boende”
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2586999.svd
Miljöpartiet de gröna
http://www.gronungdom.se/article/1005
(2009-03-13)
Palm, Lars (2006) kommunikationsplanering. Studentlitteratur: Lund
Av: Grupp 11, Hanna Brage, Jennie Ferdinandsson och Josefin Nilsson.
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Debattartikeln har skrivits som en motreaktion av Maria Ferm, språkrör för Grön Ungdom, då moderaterna har kommit med ett förslag om att återkalla medborgarskap vid bland annat kriminallitet. Förändringar i asylsökandes rätt till eget boende genom sänkta eller slopade ersättningar för att få människor att flytta till områden där det finns möjlighet till bostad och arbete .
2. Vad vill man uppnå?
Vi antar att Grön ungdom genom Maria Ferm vill skapa opinion mot moderaternas förslag. Grön Ungdom har lagt en motion till Miljöpartiets kongress i maj om ett Rätt till boende-bidrag till asylsökande som väljer ett eget boende. Vi anser att Grön Ungdom vill uppmärksamma människor om att Sveriges flyktingmottagande inte är fullständigt. Likaså att moderaterna lägger fram detta förslag på grund av de vill nå väljare med främlingsfientliga åsikter. Dessa åsikter liknar Sverigedemokraternas politik, menar Maria Ferm. Hon verkar vilja peka på att detta förslag är ett första steg mot att Sverige blir en nationalstat. Maria Ferm och Grön Ungdom vill med den här debattartikel motverka denna ”utveckling” och stå upp för människors lika rättigheter samt att förbättra och respektera dem.
3. Vem är målgruppen?
Den primära målgruppen som Maria Ferm och Grön Ungdom vill nå tror vi är väljarna, hon vill visa att det finns ett alternativ till moderaternas förslag samt informera om vilken politik som Grön Ungdom vill föra i frågan. Då Ferm skriver i artikeln att Grön Ungdom tagit fram en motion till miljöpartiets kongress tror vi att den sekundära målgruppen är miljöpartiet. Ferm anser att även ”Miljöpartiet de gröna måste gå i bräschen för en mer human integrationspolitik med utgångspunkt i tanken om allas lika rättigheter” .
4. Vem står bakom?
Den som står bakom debattartikeln är Grön Ungdom och representant för dem är Grön Ungdoms ena språkrör Maria Ferm. Det framgår tydligt i debattartikeln att hon vill förmedla Grön Ungdoms politiska ståndpunkt i frågan. Som språkrör är hon en representant för den politik som ungdomsförbundet står för. Maria Ferm som författare av debattartikeln företräder Grön Ungdoms och Miljöpartiets åsikter om vilken asylpolitik de tycker skall råda i samhället . Självklart är Maria Ferm ett av ansiktena utåt för den övriga politiken som Grön Ungdom för.
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Maria Ferm använder sig av argument för att övertyga läsaren. Hon pekar på det finns rapporter som visar på att moderaternas förslag snarare skulle öka segregeringen än minska den. Maria Ferm drar paralleller mellan moderaternas förslag och Sverigedemokraternas politik. Vi tror att hon använder sig av denna liknelse som en slags skrämseltaktik om så är fallet gör hon det här för att moderaterna inte skall få fler sympatisörer bland väljarna. Det kan vara så att hon vill skrämma väljarna från ett beteende, att inte rösta på moderaterna .
Källor:
”Ta medborgarskapet från kriminella invandrare”
http://www.dn.se/opinion/debatt/ta-medborgarskapet-fran-kriminella-invandrare-1.800439
”Ge flyktingar eget boende”
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2586999.svd
Miljöpartiet de gröna
http://www.gronungdom.se/article/1005
(2009-03-13)
Palm, Lars (2006) kommunikationsplanering. Studentlitteratur: Lund
Av: Grupp 11, Hanna Brage, Jennie Ferdinandsson och Josefin Nilsson.
onsdag 11 mars 2009
”Nyttig genmanipulerad mat stoppas av skräckpropaganda”
DN Debatt 2009-03-11
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Ämnet ”genmanipulerad föda” har varit väldigt aktuell under en längre tid, men det syns inte lika ofta på medieagendan längre. Men trots det är GMO under ständig utveckling, något vi tror att Torbjörn Fagerström vill lyfta fram. Forskningen går framåt, till exempel pågår projekt för att göra ettåriga grödor till fleråriga samt att införa fler näringsämnen i växten kassava. Men det är fortfarande något som är osäkert och hör till framtiden, det intresserar människor och därför kommer denna debattartikel i dag. Denna nya forskning är något som alla måste ta ställning till.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)? Uttalat och inte uttalat.
Fagerström vill påpeka att medierna vinklar ämnet genom sin ”skräckpropaganda”. Han vill lyfta fram den andra sidan, forskningsresultaten. Underförstått känns det som att han menar att allmänheten inte bör ställa sig kritiskt till GMO då forskningen inte visar någon anledning till oro. Han vill helt enkelt att folk ska lyssna på forskare och inte ha förutfattade meningar som han tycks tro att oppositionen har. Det han skriver har ett informationsvärde angående GMO som allmänheten behöver för att skapa en egen åsikt i ämnet. Vi tror att Fagerström slutligen vill att GMO-forskningen ska utnyttjas genom att GM-föda accepteras av såväl beslutsfattare och allmänhet.
3. Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Fagerströms primära målgrupper tror vi är Europas politiker och organisationer som blivit vilseledda av desinformationskampanjer som argumenterar emot GMO. Detta eftersom det är de personer som kan göra skillnad i GMO-frågan, det är dem som i framtiden kommer att fatta beslut om huruvida GM-grödor ska införas eller ej. Eftersom han anser att beslutsfattarna har blivit felinformerade vill han med sin debattartikel, utifrån sitt perspektiv, ge dem korrekt fakta. Den sekundära målgruppen är den allmänna opinionen som också blivit påverkad av desinformationskampanjerna samt medias skräckpropaganda. Dessutom vill han nå ut till medierna, då han tycker att journalisterna vinklat ämnet felaktigt tidigare. Organisationerna som är emot GMO tror vi att han är medveten om att han inte kan påverka, men debattartikeln ger dem en spark i baken om inte annat (Palm, 2006: 30-33).
4. Vem står bakom? Vilka intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Fagerström är professor i teoretisk ekologi samt prorektor för SLU, därför antar vi att han representerar deras intressen. Han är även en förespråkare för alla som forskar på ämnet, då han lyfter fram forskarnas resultat. Men det är såklart även en personlig åsikt, det är Fagerström som är upprörd över situationen. Man kan dessutom ställa sig kritisk till den information han tar upp i debattartikeln då han inte lyfter fram några nackdelar med GMO, som han verkar tycka vara icke-existerande. Enligt andra källor är det till exempel osäkert om GMO kommer påverka hälsan i framtiden eller ej (World Health Organization: 2009-03-11).
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
Vi tycker att Fagerström till viss del har en nedlåtande ton, till exempel i resonemanget angående ”ICA-disken”. Han är väldigt övertygande i sina åsikter och går ut med attityden ”jag har rätt, och du vet ingenting”. Fagerström förtydligar inte sina argument utan förutsätter att läsaren ska ha koll på båda sidor i frågan samt köpa hans resonemang rakt av. Då han genom sin expertis i ämnet besitter trovärdighet är det troligtvis ett medvetet val.
Referenser:
Palm, Lars, 2006: Kommunikationsplanering – En handbok på vetenskaplig grund. Studentlitteratur: Lund.
World Health Organization, 2009: Fact Sheet.
(2009-03-11)
Fagerström, Torbjörn: 2009: ”Nyttig genmanipulerad mat stoppas av skräckpropaganda”. DN Debatt.
(2009-03-11)
Debattartikeln är granskad av: Therése Kristiansson, Sofia Wallqvist och Tobias Anderberg (Grupp 10).
DN Debatt 2009-03-11
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Ämnet ”genmanipulerad föda” har varit väldigt aktuell under en längre tid, men det syns inte lika ofta på medieagendan längre. Men trots det är GMO under ständig utveckling, något vi tror att Torbjörn Fagerström vill lyfta fram. Forskningen går framåt, till exempel pågår projekt för att göra ettåriga grödor till fleråriga samt att införa fler näringsämnen i växten kassava. Men det är fortfarande något som är osäkert och hör till framtiden, det intresserar människor och därför kommer denna debattartikel i dag. Denna nya forskning är något som alla måste ta ställning till.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)? Uttalat och inte uttalat.
Fagerström vill påpeka att medierna vinklar ämnet genom sin ”skräckpropaganda”. Han vill lyfta fram den andra sidan, forskningsresultaten. Underförstått känns det som att han menar att allmänheten inte bör ställa sig kritiskt till GMO då forskningen inte visar någon anledning till oro. Han vill helt enkelt att folk ska lyssna på forskare och inte ha förutfattade meningar som han tycks tro att oppositionen har. Det han skriver har ett informationsvärde angående GMO som allmänheten behöver för att skapa en egen åsikt i ämnet. Vi tror att Fagerström slutligen vill att GMO-forskningen ska utnyttjas genom att GM-föda accepteras av såväl beslutsfattare och allmänhet.
3. Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Fagerströms primära målgrupper tror vi är Europas politiker och organisationer som blivit vilseledda av desinformationskampanjer som argumenterar emot GMO. Detta eftersom det är de personer som kan göra skillnad i GMO-frågan, det är dem som i framtiden kommer att fatta beslut om huruvida GM-grödor ska införas eller ej. Eftersom han anser att beslutsfattarna har blivit felinformerade vill han med sin debattartikel, utifrån sitt perspektiv, ge dem korrekt fakta. Den sekundära målgruppen är den allmänna opinionen som också blivit påverkad av desinformationskampanjerna samt medias skräckpropaganda. Dessutom vill han nå ut till medierna, då han tycker att journalisterna vinklat ämnet felaktigt tidigare. Organisationerna som är emot GMO tror vi att han är medveten om att han inte kan påverka, men debattartikeln ger dem en spark i baken om inte annat (Palm, 2006: 30-33).
4. Vem står bakom? Vilka intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Fagerström är professor i teoretisk ekologi samt prorektor för SLU, därför antar vi att han representerar deras intressen. Han är även en förespråkare för alla som forskar på ämnet, då han lyfter fram forskarnas resultat. Men det är såklart även en personlig åsikt, det är Fagerström som är upprörd över situationen. Man kan dessutom ställa sig kritisk till den information han tar upp i debattartikeln då han inte lyfter fram några nackdelar med GMO, som han verkar tycka vara icke-existerande. Enligt andra källor är det till exempel osäkert om GMO kommer påverka hälsan i framtiden eller ej (World Health Organization: 2009-03-11).
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
Vi tycker att Fagerström till viss del har en nedlåtande ton, till exempel i resonemanget angående ”ICA-disken”. Han är väldigt övertygande i sina åsikter och går ut med attityden ”jag har rätt, och du vet ingenting”. Fagerström förtydligar inte sina argument utan förutsätter att läsaren ska ha koll på båda sidor i frågan samt köpa hans resonemang rakt av. Då han genom sin expertis i ämnet besitter trovärdighet är det troligtvis ett medvetet val.
Referenser:
Palm, Lars, 2006: Kommunikationsplanering – En handbok på vetenskaplig grund. Studentlitteratur: Lund.
World Health Organization, 2009: Fact Sheet.
Fagerström, Torbjörn: 2009: ”Nyttig genmanipulerad mat stoppas av skräckpropaganda”. DN Debatt.
Debattartikeln är granskad av: Therése Kristiansson, Sofia Wallqvist och Tobias Anderberg (Grupp 10).
tisdag 10 mars 2009
Svenska elever brister i kunskap om Norden
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu? 2009 är det år då Sverige tar över EU-ordförandeskapet. Man vill föra upp ämnet Norden på agendan. Det finns i medierna en trend att belysa elevers bristande kunskaper i olika ämnen. Den här trenden hakar debattörerna på för att föra fram sitt slutmål, att få mer pengar från EU till forskningsprojekt och stärka varumärkets Norden i dessa tider av finanskris. Detta är högst aktuellt!
2. Vad vill man uppnå? Uttalat och outtalat?
Forskning, utbildning och företagsamhet får tillsammans bara 5,8 procent av EU:s budget.
Sverige anser att EU borde minska sitt omfattande jordbruksstöd för att istället kunna satsa mer på dessa områden.
Vi tror att man vill stärka det nordiska varumärket. I och med finanskrisen blir det allt viktigare för länder att marknadsföra sig genom identifikation. Det är lättare att skaffa sig en position inom EU och gentemot övriga världen om man är fler. Det är svårt att få uppmärksamhet som ett enskilt litet land. Vi kan se en typ av protektionism växa fram då man inom länderna går in statligt och stöttar upp ex. bankerna genom att gå in som ägare. Man vill visa för omvärlden att man är en kraft att räkna med. Nordiska rådet kommer att samarbeta med EU om den kommande Östersjöstrategin. Fyra huvudområden pekas ut som viktiga i Östersjösamarbetet. Det handlar om miljö, välfärd, transport och energi samt säkerhet.
3.Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Man vill primärt påverka målgruppen politiker i Sverige så att de driver frågan om forskningsstöd och utbildning för att kunna skapa argument gentemot politiker i EU att fördela pengarna annorlunda och öka anslaget till forskning och utbildning. Dessutom försöker man marknadsföra sig mot näringslivet inom Europa. Den sekundära målgruppen tror vi är utbildningsväsendet. Man behöver få dem att inse att det finns ett behov av ökad kunskap om Norden. Opinion behöver därför drivas både uppifrån och underifrån.
4.Vem står bakom?
De som har undertecknat är Sinikka Bohlin, riksdagsledamot (S)ordf Nordiska rådet
Kristina Persson,ordf Föreningen Norden
Anders Björck, landshövding, vice ordf Kulturfonden för Sverige och Finland
Hans Wallmark, riksdagsledamot (M, vice ordf Svensk-danska kulturfonden
Lars Wegendal, riksdagsledamot (S) och ordf Svensk-isländska samarbetsfonden
Mats Wallenius, generalsekreterare och fonddirektör för Svensk-norska samarbetsfonden
Dessa organisationer ingår ett nätverk (b.l.a. Nordiska ministerrådet, den svenska regeringen samt vetenskapsrådet och andra forskare) för att skapa intresse för Norden. På Nordiska föreningens hemsida anges mottot ” "kjennskap skaper vennskap". I all sin enkelhet är just kunskapen om andra länder och folk själva basen för samexistens. De vill att de nordiska eleverna skall få större kunskap om varandra. Näringslivet är beroende av forskning och vice versa. Vi ser två spår i artikeln ett som verkar för utbildning och för att stärka varumärket Sverige/Norden gentemot näringslivet och pengarna ur EUs ” kassa”.
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Man har använts sig av en enkätundersökning som knyter an till kunskapsbristen hos elever i skolan för att genom statistik göra frågan intressant enligt medielogiken. De skapar legitimitet att driva frågan genom användandet av undersökningen. Den blir en inkörsport till nästa spår vilket är näringslivet. De använder sig av en lättare variant av skrämselretorik som väcker känslor på grund av närheten till frågan, alla kan relatera till skolfrågor. Auktoritet skapas genom att använda trovärdiga organisationer och kända namn som Anders Björk.
Av: Helen Hammargren, Kim Lundemo och Susanne Fredriksson. Grupp 9.
2. Vad vill man uppnå? Uttalat och outtalat?
Forskning, utbildning och företagsamhet får tillsammans bara 5,8 procent av EU:s budget.
Sverige anser att EU borde minska sitt omfattande jordbruksstöd för att istället kunna satsa mer på dessa områden.
Vi tror att man vill stärka det nordiska varumärket. I och med finanskrisen blir det allt viktigare för länder att marknadsföra sig genom identifikation. Det är lättare att skaffa sig en position inom EU och gentemot övriga världen om man är fler. Det är svårt att få uppmärksamhet som ett enskilt litet land. Vi kan se en typ av protektionism växa fram då man inom länderna går in statligt och stöttar upp ex. bankerna genom att gå in som ägare. Man vill visa för omvärlden att man är en kraft att räkna med. Nordiska rådet kommer att samarbeta med EU om den kommande Östersjöstrategin. Fyra huvudområden pekas ut som viktiga i Östersjösamarbetet. Det handlar om miljö, välfärd, transport och energi samt säkerhet.
3.Vem är målgruppen? Primär och sekundär.
Man vill primärt påverka målgruppen politiker i Sverige så att de driver frågan om forskningsstöd och utbildning för att kunna skapa argument gentemot politiker i EU att fördela pengarna annorlunda och öka anslaget till forskning och utbildning. Dessutom försöker man marknadsföra sig mot näringslivet inom Europa. Den sekundära målgruppen tror vi är utbildningsväsendet. Man behöver få dem att inse att det finns ett behov av ökad kunskap om Norden. Opinion behöver därför drivas både uppifrån och underifrån.
4.Vem står bakom?
De som har undertecknat är Sinikka Bohlin, riksdagsledamot (S)ordf Nordiska rådet
Kristina Persson,ordf Föreningen Norden
Anders Björck, landshövding, vice ordf Kulturfonden för Sverige och Finland
Hans Wallmark, riksdagsledamot (M, vice ordf Svensk-danska kulturfonden
Lars Wegendal, riksdagsledamot (S) och ordf Svensk-isländska samarbetsfonden
Mats Wallenius, generalsekreterare och fonddirektör för Svensk-norska samarbetsfonden
Dessa organisationer ingår ett nätverk (b.l.a. Nordiska ministerrådet, den svenska regeringen samt vetenskapsrådet och andra forskare) för att skapa intresse för Norden. På Nordiska föreningens hemsida anges mottot ” "kjennskap skaper vennskap". I all sin enkelhet är just kunskapen om andra länder och folk själva basen för samexistens. De vill att de nordiska eleverna skall få större kunskap om varandra. Näringslivet är beroende av forskning och vice versa. Vi ser två spår i artikeln ett som verkar för utbildning och för att stärka varumärket Sverige/Norden gentemot näringslivet och pengarna ur EUs ” kassa”.
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Man har använts sig av en enkätundersökning som knyter an till kunskapsbristen hos elever i skolan för att genom statistik göra frågan intressant enligt medielogiken. De skapar legitimitet att driva frågan genom användandet av undersökningen. Den blir en inkörsport till nästa spår vilket är näringslivet. De använder sig av en lättare variant av skrämselretorik som väcker känslor på grund av närheten till frågan, alla kan relatera till skolfrågor. Auktoritet skapas genom att använda trovärdiga organisationer och kända namn som Anders Björk.
Av: Helen Hammargren, Kim Lundemo och Susanne Fredriksson. Grupp 9.
måndag 9 mars 2009
Måndagen den 9 mars 2009 publicerades en debattartikel i Göteborgs-Posten som kritiserar avregleringen av järnvägstrafiken. Författarna är Karin Svensson Smith, riksdagsledamot (MP) samt Bengt Holmberg, professor, Lunds Tekniska Högskola.
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Kollektivtrafiken är ett ständigt omdebatterat ämne som får mycket plats i olika medier, framförallt på grund av den ständiga miljödebatten. Det senaste förslaget kring kollektivtrafiken i Sverige är den avreglering av järnvägstrafiken som näringsdepartementet har lagt fram. Detta betyder att man föreslår att SJ:s monopol skall upphöra och att fri konkurrens skall gälla. En fri konkurrens skall enligt förslaget ge resenärerna fler prisalternativ och pålitligare reseförhållanden. På så vis tror man att fler kommer att välja att resa med tåg vilket ökar det miljövänliga resandet i Sverige.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)?
Den uttalade åsikten som författarna vill förmedla är att det senaste förslagets underlag inte är tillräckligt, och att en avreglering inte kommer att gynna resenärerna och därmed i förlängningen inte heller klimatet. Förslaget bör omarbetas. Eftersom fler och fler åker tåg anser de att det är viktigt för klimatpolitiken att förbättra resenärernas förhållanden, men inte genom den avreglering som näringsdepartementet föreslår. Författarna skriver att ”man utgår från en åtgärd, avreglering, utan att diskutera vilka problem som behöver bli lösta”. Biljettsystemet kommer att bli krångligare och det finns inget säkert ansvar för de mindre lönsamma linjerna.
Man kan tänka sig att en outtalad åsikt som författarna har är att fri konkurrens kommer att leda till ett inofficiellt monopol där de största operatörerna kommer att köra över de mindre. Man tar exemplet Storbritannien där operatörerna får betala för att trafikera de mest lönsamma linjerna. För man över detta på Sverige skulle detta leda till att endast de kapitalstarka operatörerna kommer att finnas på dessa linjer.
3. Vem är målgruppen?
Primär målgrupp torde vara den nuvarande regeringen som snart kommer få förslaget på sitt bord. Författarna är båda engagerade i klimat- och trafikfrågor, de ser troligtvis detta som en chans att få förslaget omprövat och samtidigt göra sin röst hörd inom klimatpolitiken.
Sekundär målgrupp torde vara resenärerna som förhoppningsvis ska bilda en opinion mot avregleringen.
4. Vem står bakom?
Mellan de båda författarna är det svårt att hitta någon konkret gemensam nämnare förutom att de båda är engagerade i trafik- och miljöfrågor. Man kan dessutom misstänka att även Bengt Holmberg är miljöpartist.
Skall man vara riktigt konspiratorisk så kan det tänkas att SJ står bakom artikeln, men för att själva inte synas har man kontaktat två lämpliga ansikten utåt.
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Man använder sig av fakta och god argumentation, vilket känns relevant i frågan. De refererar till undersökningar och jämförbara exempel vilket gör att man själv ifrågasätter förslaget.
Författarna levererar visserligen inga direkta lösningar men konstaterar att en avreglering inte löser de problem som resenärerna upplever idag. Vill man ha en handlingsutlösning från regeringens håll, d.v.s. omarbeta förslaget, bör man dock använda sig av lösningar på problemet, såkallad HUR-information (Palm 2006:68).
Miguel Antunes, Olof Mattson och Marcus Odeholm, den 9 mars 2009, JMG.
”Försämra inte ytterliggare för tågresenärerna”
http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=481103
Förslaget om avreglering av järnvägstrafiken Publicerad 10 februari 2009
Uppdaterad 5 mars 2009 http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/10668
Karin Svensson Smith, riksdagsledamot (MP) ledamot i trafikutskottet
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0457308547314
Bengt Holmberg, professor institutionen för teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola
http://www.lth.se/index.php?id=22091
Palm, Lars (2006) Kommunikationsplanering – En handbok på vetenskaplig grund Studentlitteratur AB : Lund
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Kollektivtrafiken är ett ständigt omdebatterat ämne som får mycket plats i olika medier, framförallt på grund av den ständiga miljödebatten. Det senaste förslaget kring kollektivtrafiken i Sverige är den avreglering av järnvägstrafiken som näringsdepartementet har lagt fram. Detta betyder att man föreslår att SJ:s monopol skall upphöra och att fri konkurrens skall gälla. En fri konkurrens skall enligt förslaget ge resenärerna fler prisalternativ och pålitligare reseförhållanden. På så vis tror man att fler kommer att välja att resa med tåg vilket ökar det miljövänliga resandet i Sverige.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)?
Den uttalade åsikten som författarna vill förmedla är att det senaste förslagets underlag inte är tillräckligt, och att en avreglering inte kommer att gynna resenärerna och därmed i förlängningen inte heller klimatet. Förslaget bör omarbetas. Eftersom fler och fler åker tåg anser de att det är viktigt för klimatpolitiken att förbättra resenärernas förhållanden, men inte genom den avreglering som näringsdepartementet föreslår. Författarna skriver att ”man utgår från en åtgärd, avreglering, utan att diskutera vilka problem som behöver bli lösta”. Biljettsystemet kommer att bli krångligare och det finns inget säkert ansvar för de mindre lönsamma linjerna.
Man kan tänka sig att en outtalad åsikt som författarna har är att fri konkurrens kommer att leda till ett inofficiellt monopol där de största operatörerna kommer att köra över de mindre. Man tar exemplet Storbritannien där operatörerna får betala för att trafikera de mest lönsamma linjerna. För man över detta på Sverige skulle detta leda till att endast de kapitalstarka operatörerna kommer att finnas på dessa linjer.
3. Vem är målgruppen?
Primär målgrupp torde vara den nuvarande regeringen som snart kommer få förslaget på sitt bord. Författarna är båda engagerade i klimat- och trafikfrågor, de ser troligtvis detta som en chans att få förslaget omprövat och samtidigt göra sin röst hörd inom klimatpolitiken.
Sekundär målgrupp torde vara resenärerna som förhoppningsvis ska bilda en opinion mot avregleringen.
4. Vem står bakom?
Mellan de båda författarna är det svårt att hitta någon konkret gemensam nämnare förutom att de båda är engagerade i trafik- och miljöfrågor. Man kan dessutom misstänka att även Bengt Holmberg är miljöpartist.
Skall man vara riktigt konspiratorisk så kan det tänkas att SJ står bakom artikeln, men för att själva inte synas har man kontaktat två lämpliga ansikten utåt.
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Man använder sig av fakta och god argumentation, vilket känns relevant i frågan. De refererar till undersökningar och jämförbara exempel vilket gör att man själv ifrågasätter förslaget.
Författarna levererar visserligen inga direkta lösningar men konstaterar att en avreglering inte löser de problem som resenärerna upplever idag. Vill man ha en handlingsutlösning från regeringens håll, d.v.s. omarbeta förslaget, bör man dock använda sig av lösningar på problemet, såkallad HUR-information (Palm 2006:68).
Miguel Antunes, Olof Mattson och Marcus Odeholm, den 9 mars 2009, JMG.
”Försämra inte ytterliggare för tågresenärerna”
http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=481103
Förslaget om avreglering av järnvägstrafiken Publicerad 10 februari 2009
Uppdaterad 5 mars 2009 http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/10668
Karin Svensson Smith, riksdagsledamot (MP) ledamot i trafikutskottet
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0457308547314
Bengt Holmberg, professor institutionen för teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola
http://www.lth.se/index.php?id=22091
Palm, Lars (2006) Kommunikationsplanering – En handbok på vetenskaplig grund Studentlitteratur AB : Lund
fredag 6 mars 2009
”Dramatiskt bakslag för jämställdheten i världen” 6 Mars
(http://www.dn.se/opinion/debatt/dramatiskt-bakslag-for-jamstalldheten-i-varlden-1.814356).
Ämnet för artikeln, publicerad i DN den 6 mars 2009, är finanskrisens påverkan på kvinnors situation i fattiga länder.
Vem/vilka intressen står bakom?
Bakom artikeln står Sida, en statlig myndighet, vars mål är att förbättra fattiga människors levnadsvillkor. Sidas verksamhet bekostas huvudsakligen av skattepengar.
Artikeln är skriven av Sidas generaldirektör Anders Nordström. Vi har svårt att se att han skulle ha några andra intressen än att uppfylla Sidas mål.
Varför kommer den här debattartikeln just nu?
För att nå sitt mål vill Sida lyfta upp fattigdomen på agendan. Att de nu fokuserar särskilt på kvinnorna beror på att den internationella kvinnodagen närmar sig. Därför har de även tagit fram en forskningsrapport om finanskrisens påverkan på kvinnor.
Den rådande finanskrisen gör det troligen svårt att få folk att engagera sig frågor om bistånd och jämställdhet. Istället handlar det om att rädda sig själv, vilket gör det svårare än vanligt för Sida att nå ut. Eftersom finanskrisen är stor på medieagendan tror vi att Sida i debattartikeln använder den för att göra sina frågor aktuella.
Vad vill man uppnå?
Artikelförfattaren skriver öppet att Sida vill få till ett samarbete med den privata sektorn för att hjälpa världens fattiga kvinnor.
I artikeln beskrivs kvinnornas situation. Syftet är troligtvis att väcka medvetenhet och öka kunskapen om problemet. Vid en närmare anblick är det troligen också en strategi för Sida att framställa sig i god dager, genom att visa vad de vill förändra och vad de tidigare gjort. Om opinionen är positiv och beredd att ge skattepengar till bistånd har staten lättare att bevilja Sida pengar.
Vilken är målgruppen?
Även om de uttalade målgrupperna är ”det civila samhället och den privata sektorn”, tror vi att den primära målgruppen är politiker och beslutsfattare. Härifrån får Sida sitt största bidrag. Artikeln vill alltså påverka allmänheten som i sin tur påverkar politikerna, vilka läser av opinionen.
Den sekundära målgruppen är den privata sektorn. Sidas vädjan till samarbete, kan kopplas till föreställningen om företags sociala ansvar. Företagen kan genom good-will samtidigt förstärka sina varumärken.
Hur ser den retoriska strategin ut?
I artikeln spelas det mycket på det som inom retoriken kallas ethos . Vi tror att Nordström agerar frontfigur för att personifiera myndigheten. Genom sin nuvarande position, rollen som läkare och bakgrunden inom bland annat WHO och Röda korset innehar han förtroende och expertis. Att forskare från Stockholms universitet står bakom rapporten inger också förtroende.
Kanske är det också av betydelse att en man skriver om kvinnors utsatta situation, eftersom det kan ses som mer objektivt.
I argumentationen används också logos, förnuftiga argument . Fakta om kvinnornas situation och om vad Sida gör används för att övertyga publiken.
Också patos, argument som spelar på känslor, nyttjas. Genom att låta kvinnorna personifiera problemen väcks medlidande. Prostitution och våld är ämnen som berör.
Författaren använder sig av fina formuleringar, men vad finns exempelvis bakom artikelns sista mening?
Om vi utgår från att artikelns syfte är att få ekonomiskt stöd tycker vi att den är klokt formulerad, då Sida framställs positivt och kvinnornas situation problematiseras utan att pengar nämns.
(http://www.dn.se/opinion/debatt/dramatiskt-bakslag-for-jamstalldheten-i-varlden-1.814356).
Ämnet för artikeln, publicerad i DN den 6 mars 2009, är finanskrisens påverkan på kvinnors situation i fattiga länder.
Vem/vilka intressen står bakom?
Bakom artikeln står Sida, en statlig myndighet, vars mål är att förbättra fattiga människors levnadsvillkor. Sidas verksamhet bekostas huvudsakligen av skattepengar.
Artikeln är skriven av Sidas generaldirektör Anders Nordström. Vi har svårt att se att han skulle ha några andra intressen än att uppfylla Sidas mål.
Varför kommer den här debattartikeln just nu?
För att nå sitt mål vill Sida lyfta upp fattigdomen på agendan. Att de nu fokuserar särskilt på kvinnorna beror på att den internationella kvinnodagen närmar sig. Därför har de även tagit fram en forskningsrapport om finanskrisens påverkan på kvinnor.
Den rådande finanskrisen gör det troligen svårt att få folk att engagera sig frågor om bistånd och jämställdhet. Istället handlar det om att rädda sig själv, vilket gör det svårare än vanligt för Sida att nå ut. Eftersom finanskrisen är stor på medieagendan tror vi att Sida i debattartikeln använder den för att göra sina frågor aktuella.
Vad vill man uppnå?
Artikelförfattaren skriver öppet att Sida vill få till ett samarbete med den privata sektorn för att hjälpa världens fattiga kvinnor.
I artikeln beskrivs kvinnornas situation. Syftet är troligtvis att väcka medvetenhet och öka kunskapen om problemet. Vid en närmare anblick är det troligen också en strategi för Sida att framställa sig i god dager, genom att visa vad de vill förändra och vad de tidigare gjort. Om opinionen är positiv och beredd att ge skattepengar till bistånd har staten lättare att bevilja Sida pengar.
Vilken är målgruppen?
Även om de uttalade målgrupperna är ”det civila samhället och den privata sektorn”, tror vi att den primära målgruppen är politiker och beslutsfattare. Härifrån får Sida sitt största bidrag. Artikeln vill alltså påverka allmänheten som i sin tur påverkar politikerna, vilka läser av opinionen.
Den sekundära målgruppen är den privata sektorn. Sidas vädjan till samarbete, kan kopplas till föreställningen om företags sociala ansvar. Företagen kan genom good-will samtidigt förstärka sina varumärken.
Hur ser den retoriska strategin ut?
I artikeln spelas det mycket på det som inom retoriken kallas ethos . Vi tror att Nordström agerar frontfigur för att personifiera myndigheten. Genom sin nuvarande position, rollen som läkare och bakgrunden inom bland annat WHO och Röda korset innehar han förtroende och expertis. Att forskare från Stockholms universitet står bakom rapporten inger också förtroende.
Kanske är det också av betydelse att en man skriver om kvinnors utsatta situation, eftersom det kan ses som mer objektivt.
I argumentationen används också logos, förnuftiga argument . Fakta om kvinnornas situation och om vad Sida gör används för att övertyga publiken.
Också patos, argument som spelar på känslor, nyttjas. Genom att låta kvinnorna personifiera problemen väcks medlidande. Prostitution och våld är ämnen som berör.
Författaren använder sig av fina formuleringar, men vad finns exempelvis bakom artikelns sista mening?
Om vi utgår från att artikelns syfte är att få ekonomiskt stöd tycker vi att den är klokt formulerad, då Sida framställs positivt och kvinnornas situation problematiseras utan att pengar nämns.
torsdag 5 mars 2009
DNdebatt 25/2
Analys av debattartikel ”Förlovningen blottlägger kronprinsessans dilemma” av Leif Lewin. Publicerad i DN 2009-02-25
Vi har valt att granska en debattartikel som rör kronprinsessans förlovning med Daniel Westling, vilken publicerades i Dagens Nyheter den 25:e februari 2009 . Eftersom att förlovningen ägde rum dagen innan är ämnet mycket aktuellt och detta är anledningen till att debattartikeln publiceras just nu.
Vad professor Leif Lewin som har skrivit artikeln vill uppnå är och förblir oklart. Uttalat poängterar och informerar han om Sveriges kungahistoria och det faktum att monarkin kan bli allt för vardaglig. Han kommer dock inte fram till något speciellt och det är svårt att urskilja någon frågeställning. Leif Lewin har mestadels använt spaltytan till att orera om vad som tycks vara lösryckta fakta om sådant han själv finner intressant. Detta gör att det är svårt att utläsa om Lewin har några tydliga ståndpunkter i förlovningsfrågan.
Dagens Nyheter är en tidning som mestadels läses av personer i Stockholmstrakten. Vi tror inte att författaren tänkt sig någon viss målgrupp men har uppfattningen att det mestadels är äldre personer som läser debattsidan. Just det här ämnet tror vi berör personer som är intresserade av huruvida vi bör ha monarki eller inte, samt om kronprinsessan bör gifta sig med en man av folket.
Leif Lewin, som bland annat är professor i statsvetenskap, är och har varit aktiv på debattsidorna under en lång tid. Vid en sökning av hans namn på Internet får man många träffar. En hel del kritik har utdelats i bloggsverige där man bland annat anser att han borde pensionera sig på grund av hans höga ålder samt hans ålderdomliga uttryckssätt. Det känns tveksamt om en debattartikel i den här stilen hade accepterats av de stora dagstidningarna om den hade varit skriven av en exempelvis en vanlig student istället för en professor. I sina texter refererar han återkommande till sig själv genom fraser som ” det skriver professor emeritus Leif Lewin” vilket skapar både förvirring och irritation bland läsarna.
Ett bevis på detta hittar man exempelvis i Pelle Rödins blogg där han skriver:
”Bara en äkta statsvetare kan med naiv och äkta uppriktighet lyckas med det retoriska
konststycket (Lewin är även professor i vältalighet) att framställa sin egen åldersnoja som ett samhälleligt problem och som en ödesfråga för framtida generationer. Bara en man av Lewins kaliber och tyngd kan dessutom få breda ut sig på DN Debatt för att göra detta till allas vår angelägenhet.”
Det är svårt att veta om syftet med debattartikeln är att övertyga eller bara informera, om han önskar starta en debatt eller bara få sina åsikter yttrade. Skulle man placera honom i ett fack utifrån artikeln skulle man nog välja det auktoritära sällskapet istället för det argumenterande. Istället för att presentera för- och motargument i frågan väljer Leif Lewin att predika om historiska händelser. Detta gör att debattartikeln förmodligen inte kommer att leda till någon större debatt utan mer fylla ett informativt syfte.
Skriven av: Linnéa Erwander, Sissel Hedqvist, Helen Angervik och Sandra Stenvall
Vi har valt att granska en debattartikel som rör kronprinsessans förlovning med Daniel Westling, vilken publicerades i Dagens Nyheter den 25:e februari 2009 . Eftersom att förlovningen ägde rum dagen innan är ämnet mycket aktuellt och detta är anledningen till att debattartikeln publiceras just nu.
Vad professor Leif Lewin som har skrivit artikeln vill uppnå är och förblir oklart. Uttalat poängterar och informerar han om Sveriges kungahistoria och det faktum att monarkin kan bli allt för vardaglig. Han kommer dock inte fram till något speciellt och det är svårt att urskilja någon frågeställning. Leif Lewin har mestadels använt spaltytan till att orera om vad som tycks vara lösryckta fakta om sådant han själv finner intressant. Detta gör att det är svårt att utläsa om Lewin har några tydliga ståndpunkter i förlovningsfrågan.
Dagens Nyheter är en tidning som mestadels läses av personer i Stockholmstrakten. Vi tror inte att författaren tänkt sig någon viss målgrupp men har uppfattningen att det mestadels är äldre personer som läser debattsidan. Just det här ämnet tror vi berör personer som är intresserade av huruvida vi bör ha monarki eller inte, samt om kronprinsessan bör gifta sig med en man av folket.
Leif Lewin, som bland annat är professor i statsvetenskap, är och har varit aktiv på debattsidorna under en lång tid. Vid en sökning av hans namn på Internet får man många träffar. En hel del kritik har utdelats i bloggsverige där man bland annat anser att han borde pensionera sig på grund av hans höga ålder samt hans ålderdomliga uttryckssätt. Det känns tveksamt om en debattartikel i den här stilen hade accepterats av de stora dagstidningarna om den hade varit skriven av en exempelvis en vanlig student istället för en professor. I sina texter refererar han återkommande till sig själv genom fraser som ” det skriver professor emeritus Leif Lewin” vilket skapar både förvirring och irritation bland läsarna.
Ett bevis på detta hittar man exempelvis i Pelle Rödins blogg där han skriver:
”Bara en äkta statsvetare kan med naiv och äkta uppriktighet lyckas med det retoriska
konststycket (Lewin är även professor i vältalighet) att framställa sin egen åldersnoja som ett samhälleligt problem och som en ödesfråga för framtida generationer. Bara en man av Lewins kaliber och tyngd kan dessutom få breda ut sig på DN Debatt för att göra detta till allas vår angelägenhet.”
Det är svårt att veta om syftet med debattartikeln är att övertyga eller bara informera, om han önskar starta en debatt eller bara få sina åsikter yttrade. Skulle man placera honom i ett fack utifrån artikeln skulle man nog välja det auktoritära sällskapet istället för det argumenterande. Istället för att presentera för- och motargument i frågan väljer Leif Lewin att predika om historiska händelser. Detta gör att debattartikeln förmodligen inte kommer att leda till någon större debatt utan mer fylla ett informativt syfte.
Skriven av: Linnéa Erwander, Sissel Hedqvist, Helen Angervik och Sandra Stenvall
onsdag 4 mars 2009
Politik bollas på tennisplan.
Den 4 mars publicerades en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet angående den kommande Davis Cup -matchen i tennis, som spelas i Malmö till helgen mellan Sverige och Israel.
Denna match har varit omdiskuterad under en längre tid om huruvida man kan särskilja idrott och politik. Något som föranleds av att Malmö stad nu har valt att låta matchen spelas inför tomma läktare. Anledningen de uppvisar på grund utav säkerhetsskäl. Det har skapat en debatt hur en så pass fredlig ritual som idrott kan behandlas i politiskt perspektiv.
Debattartikeln i Sydsvenska Dagbladet är skriven av tre motståndare till att matchen hålls, vilka är Per Gahrton, ordförande i Palestinagrupperna Sverige, Olof Holmgren från Stoppa matchen-kampanjen och Bengt Frejd, ordförande i Proletären FF. Dessa debattörer bedömer att ”I fallet Israel handlar det inte bara om att stoppa matchen för att demonstrera mot folkrättsbrott i allmänhet, utan också om att protestera mot konkreta inskränkningar i palestiniernas möjligheter att utöva idrott”.
Det som man kan tydligt se i debattartikeln är en total argumentation för Palestina och en motreaktion mot Israel. Hela artikeln är uppbyggd på att lyfta fram Israels förtryck av Palestina och pekar också ut punkter hur Israel håller Palestina i sitt våldsamma grepp. Både i frågan om dödssiffror och antal skadade i terrorn som är iscensatt av Israel, men också angående vägspärrar och mur som gör det svårt för Palestinierna att ta sig ut ur Gazaremsan och Västbanken och därmed också hindrat deras idrottare från att utöva sina sporter. Debattartikeln har med andra ord enbart fokuserat på Palestinas problem och valt att inte vända på bladet och visa Israels problematik och deras synpunkt på konflikten. Det som framkommer som ett tillägg är att andra tidningars syn på frågan dessutom tas upp i artikeln. Även om man genom dessa inte får se hela textens innebörd. Målgruppen för artikeln är allmänheten, då skribenterna vill skapa ett medvetande hos människor om svårigheterna som existerar i Palestina.
Det är inte konstigt att dessa tre parter har gått ihop i en allians mot matchen och valt att skriva en debattartikel i ämnet då de alla har koppling för Palestina. Exempel på detta kan man härleda till Bengt Frejds olika kopplingar till Palestina i och med idrottsarrangemang han tidigare jobbat med. En extra punkt i frågan är också att de ekonomiska överskotten från dessa arrangemang går till projekt i stöd för Palestina.
Debattartikeln kommer i en tid då Palestina- och Israelkonflikten får mycket medieutrymme. Idrott får då också stå till svars och blir en arena för politiska ställningstaganden. Ytterligare en anledning till debattartikeln beror på att en rapport från Palestinagruppen ska publiceras idag (läs 4 mars). Det är en självklarhet att Palestinagruppen därför har intressen i att få publicitet kring denna fråga men också en ökad förståelse för sin organisation. Det blir ännu ett sätt att visa upp problemen som finns där och att få fram sina åsikter och synpunkter. Att måla upp en bild av konflikten i sportens arena där folket får ifrågasätta detta globala problem.
Alexandra Nedanovska, Erik Karlsson och Henrietta Stark.
Den 4 mars publicerades en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet angående den kommande Davis Cup -matchen i tennis, som spelas i Malmö till helgen mellan Sverige och Israel.
Denna match har varit omdiskuterad under en längre tid om huruvida man kan särskilja idrott och politik. Något som föranleds av att Malmö stad nu har valt att låta matchen spelas inför tomma läktare. Anledningen de uppvisar på grund utav säkerhetsskäl. Det har skapat en debatt hur en så pass fredlig ritual som idrott kan behandlas i politiskt perspektiv.
Debattartikeln i Sydsvenska Dagbladet är skriven av tre motståndare till att matchen hålls, vilka är Per Gahrton, ordförande i Palestinagrupperna Sverige, Olof Holmgren från Stoppa matchen-kampanjen och Bengt Frejd, ordförande i Proletären FF. Dessa debattörer bedömer att ”I fallet Israel handlar det inte bara om att stoppa matchen för att demonstrera mot folkrättsbrott i allmänhet, utan också om att protestera mot konkreta inskränkningar i palestiniernas möjligheter att utöva idrott”.
Det som man kan tydligt se i debattartikeln är en total argumentation för Palestina och en motreaktion mot Israel. Hela artikeln är uppbyggd på att lyfta fram Israels förtryck av Palestina och pekar också ut punkter hur Israel håller Palestina i sitt våldsamma grepp. Både i frågan om dödssiffror och antal skadade i terrorn som är iscensatt av Israel, men också angående vägspärrar och mur som gör det svårt för Palestinierna att ta sig ut ur Gazaremsan och Västbanken och därmed också hindrat deras idrottare från att utöva sina sporter. Debattartikeln har med andra ord enbart fokuserat på Palestinas problem och valt att inte vända på bladet och visa Israels problematik och deras synpunkt på konflikten. Det som framkommer som ett tillägg är att andra tidningars syn på frågan dessutom tas upp i artikeln. Även om man genom dessa inte får se hela textens innebörd. Målgruppen för artikeln är allmänheten, då skribenterna vill skapa ett medvetande hos människor om svårigheterna som existerar i Palestina.
Det är inte konstigt att dessa tre parter har gått ihop i en allians mot matchen och valt att skriva en debattartikel i ämnet då de alla har koppling för Palestina. Exempel på detta kan man härleda till Bengt Frejds olika kopplingar till Palestina i och med idrottsarrangemang han tidigare jobbat med. En extra punkt i frågan är också att de ekonomiska överskotten från dessa arrangemang går till projekt i stöd för Palestina.
Debattartikeln kommer i en tid då Palestina- och Israelkonflikten får mycket medieutrymme. Idrott får då också stå till svars och blir en arena för politiska ställningstaganden. Ytterligare en anledning till debattartikeln beror på att en rapport från Palestinagruppen ska publiceras idag (läs 4 mars). Det är en självklarhet att Palestinagruppen därför har intressen i att få publicitet kring denna fråga men också en ökad förståelse för sin organisation. Det blir ännu ett sätt att visa upp problemen som finns där och att få fram sina åsikter och synpunkter. Att måla upp en bild av konflikten i sportens arena där folket får ifrågasätta detta globala problem.
Alexandra Nedanovska, Erik Karlsson och Henrietta Stark.
måndag 2 mars 2009
”Beslut om Davis Cup togs av säkerhetsskäl”
Vi har valt att analysera Ilmar Reepalus debattartikel angående Davis Cup-matchen mellan Sverige och Israel. Länk till artikeln: http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article416903/Beslut-om-Davis-Cup-togs-av-sakerhetsskal.html.
Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Den 7:e mars kommer en Davis Cup-match mellan Israel och Sverige äga rum i Malmö. Med anledning av kriget som Israel fört i Gaza i början på året uppfattas denna match som kontroversiell av vissa organisationer. Eftersom det kommer genomföras stora demonstrationer utav proteströrelser vid matchtillfället har Malmö kommun diskuterat om man verkligen kan garantera säkerheten för spelarna. I samtal med polisen har man kommit fram till att säkerheten inte kan garanteras och därför kommer matchen spelas utan publik. Som en respons på Malmö kommuns beslut gav sig Stockholms Stad in i frågan, med förslag om att matchen ska spelas i Stockholm med publik. Tennisförbundet ansåg dock att det var för sent att flytta matchen och därför kommer den spelas i Malmö den 7:e mars. I debattartikeln som Ilmar Reepalu (S) skrivit förklarar han Malmö kommuns beslut om att matchen ska spelas utan publik.
Vad vill man uppnå?
Först och främst vill Ilmar Reepalu ge en förklaring till varför de fattat det beslut de gjort, detta framgår tydligt i artikeln. Han vill genom debattartikeln även lugna båda sidor av debatten, å ena sidan de som vill stoppa matchen helt, men även de som vill att matchen ska spelas med publik. Detta budskap är mer underliggande och inte helt uttalat.
Vem är målgruppen?
Den primära målgruppen är den grupp som vill att matchen ska spelas med publik. Med denna grupp avses både politiker och allmänhet som är av denna åsikt. Varför vi tycker att han vänder sig till den primära gruppen är för att han i sin argumentation tar upp säkerhetsskälen. Han nämner inget politiskt skäl till varför valet gjorts, därmed tar han inte ställning till om politik och idrott hör ihop eller inte. Däremot kan tilläggas att hans personliga åsikt är att matchen bör stoppas (http://sydsvenskan.se/sverige/article414798/Reepalu-Matchen-borde-stoppas.html). Den sekundära målgruppen är de som vill att matchen ska stoppas. Organisationen ”Stoppa matchen” (http://stoppamatchen.se/) skriver på sin sida att halva segern är vunnen, men att demonstrationen på lördag fortfarande kommer genomföras.
Vem står bakom?
Det finns en tydlig avsändare - Ilmar Reepalu som är kommunalråd i Malmö. Som vi nämnde tidigare tar han ingen politisk ställning i frågan, men han kan dock ha påtryckningar från partivänner och från samarbetspartier. Vänsterpartiet vill stoppa matchen, vilket även SSU och kvinnoförbund inom Socialdemokraterna vill (http://www.ssu.se/). Detta har Ilmar Reepalu antagligen varit tvungen att ta hänsyn till när han skrev artikeln.
Hur ser den retoriska strategin ut?
I debattartikeln visar Ilmar Reepalu på att kommunen tar ansvar. På ett övertygande sätt redovisar han att de uttömt alla möjligheter för att nå en så bra lösning som möjligt. Kommunen har till och med övervägt att lämna över arrangemanget till en annan aktör, men resultatet blir slutligen att Malmö kommun själv väljer att ta ansvar för matchen och därmed avsluta debatten kring den (Boin m.fl., år 2005).
Källor
Boin, Arjen; 't Hart, Paul; Stern, Eric & Sundelius, Bengt (år 2005), The Politics of Crisis Management. Cambridge University Press.
Av: Sophia Bescher, Sofia Pettersson och Michelle Lindholm
Vi har valt att analysera Ilmar Reepalus debattartikel angående Davis Cup-matchen mellan Sverige och Israel. Länk till artikeln: http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article416903/Beslut-om-Davis-Cup-togs-av-sakerhetsskal.html.
Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Den 7:e mars kommer en Davis Cup-match mellan Israel och Sverige äga rum i Malmö. Med anledning av kriget som Israel fört i Gaza i början på året uppfattas denna match som kontroversiell av vissa organisationer. Eftersom det kommer genomföras stora demonstrationer utav proteströrelser vid matchtillfället har Malmö kommun diskuterat om man verkligen kan garantera säkerheten för spelarna. I samtal med polisen har man kommit fram till att säkerheten inte kan garanteras och därför kommer matchen spelas utan publik. Som en respons på Malmö kommuns beslut gav sig Stockholms Stad in i frågan, med förslag om att matchen ska spelas i Stockholm med publik. Tennisförbundet ansåg dock att det var för sent att flytta matchen och därför kommer den spelas i Malmö den 7:e mars. I debattartikeln som Ilmar Reepalu (S) skrivit förklarar han Malmö kommuns beslut om att matchen ska spelas utan publik.
Vad vill man uppnå?
Först och främst vill Ilmar Reepalu ge en förklaring till varför de fattat det beslut de gjort, detta framgår tydligt i artikeln. Han vill genom debattartikeln även lugna båda sidor av debatten, å ena sidan de som vill stoppa matchen helt, men även de som vill att matchen ska spelas med publik. Detta budskap är mer underliggande och inte helt uttalat.
Vem är målgruppen?
Den primära målgruppen är den grupp som vill att matchen ska spelas med publik. Med denna grupp avses både politiker och allmänhet som är av denna åsikt. Varför vi tycker att han vänder sig till den primära gruppen är för att han i sin argumentation tar upp säkerhetsskälen. Han nämner inget politiskt skäl till varför valet gjorts, därmed tar han inte ställning till om politik och idrott hör ihop eller inte. Däremot kan tilläggas att hans personliga åsikt är att matchen bör stoppas (http://sydsvenskan.se/sverige/article414798/Reepalu-Matchen-borde-stoppas.html). Den sekundära målgruppen är de som vill att matchen ska stoppas. Organisationen ”Stoppa matchen” (http://stoppamatchen.se/) skriver på sin sida att halva segern är vunnen, men att demonstrationen på lördag fortfarande kommer genomföras.
Vem står bakom?
Det finns en tydlig avsändare - Ilmar Reepalu som är kommunalråd i Malmö. Som vi nämnde tidigare tar han ingen politisk ställning i frågan, men han kan dock ha påtryckningar från partivänner och från samarbetspartier. Vänsterpartiet vill stoppa matchen, vilket även SSU och kvinnoförbund inom Socialdemokraterna vill (http://www.ssu.se/). Detta har Ilmar Reepalu antagligen varit tvungen att ta hänsyn till när han skrev artikeln.
Hur ser den retoriska strategin ut?
I debattartikeln visar Ilmar Reepalu på att kommunen tar ansvar. På ett övertygande sätt redovisar han att de uttömt alla möjligheter för att nå en så bra lösning som möjligt. Kommunen har till och med övervägt att lämna över arrangemanget till en annan aktör, men resultatet blir slutligen att Malmö kommun själv väljer att ta ansvar för matchen och därmed avsluta debatten kring den (Boin m.fl., år 2005).
Källor
Boin, Arjen; 't Hart, Paul; Stern, Eric & Sundelius, Bengt (år 2005), The Politics of Crisis Management. Cambridge University Press.
Av: Sophia Bescher, Sofia Pettersson och Michelle Lindholm
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)