fredag 6 mars 2009

”Dramatiskt bakslag för jämställdheten i världen” 6 Mars
(http://www.dn.se/opinion/debatt/dramatiskt-bakslag-for-jamstalldheten-i-varlden-1.814356).

Ämnet för artikeln, publicerad i DN den 6 mars 2009, är finanskrisens påverkan på kvinnors situation i fattiga länder.

Vem/vilka intressen står bakom?
Bakom artikeln står Sida, en statlig myndighet, vars mål är att förbättra fattiga människors levnadsvillkor. Sidas verksamhet bekostas huvudsakligen av skattepengar.
Artikeln är skriven av Sidas generaldirektör Anders Nordström. Vi har svårt att se att han skulle ha några andra intressen än att uppfylla Sidas mål.

Varför kommer den här debattartikeln just nu?
För att nå sitt mål vill Sida lyfta upp fattigdomen på agendan. Att de nu fokuserar särskilt på kvinnorna beror på att den internationella kvinnodagen närmar sig. Därför har de även tagit fram en forskningsrapport om finanskrisens påverkan på kvinnor.
Den rådande finanskrisen gör det troligen svårt att få folk att engagera sig frågor om bistånd och jämställdhet. Istället handlar det om att rädda sig själv, vilket gör det svårare än vanligt för Sida att nå ut. Eftersom finanskrisen är stor på medieagendan tror vi att Sida i debattartikeln använder den för att göra sina frågor aktuella.

Vad vill man uppnå?
Artikelförfattaren skriver öppet att Sida vill få till ett samarbete med den privata sektorn för att hjälpa världens fattiga kvinnor.
I artikeln beskrivs kvinnornas situation. Syftet är troligtvis att väcka medvetenhet och öka kunskapen om problemet. Vid en närmare anblick är det troligen också en strategi för Sida att framställa sig i god dager, genom att visa vad de vill förändra och vad de tidigare gjort. Om opinionen är positiv och beredd att ge skattepengar till bistånd har staten lättare att bevilja Sida pengar.

Vilken är målgruppen?
Även om de uttalade målgrupperna är ”det civila samhället och den privata sektorn”, tror vi att den primära målgruppen är politiker och beslutsfattare. Härifrån får Sida sitt största bidrag. Artikeln vill alltså påverka allmänheten som i sin tur påverkar politikerna, vilka läser av opinionen.
Den sekundära målgruppen är den privata sektorn. Sidas vädjan till samarbete, kan kopplas till föreställningen om företags sociala ansvar. Företagen kan genom good-will samtidigt förstärka sina varumärken.

Hur ser den retoriska strategin ut?
I artikeln spelas det mycket på det som inom retoriken kallas ethos . Vi tror att Nordström agerar frontfigur för att personifiera myndigheten. Genom sin nuvarande position, rollen som läkare och bakgrunden inom bland annat WHO och Röda korset innehar han förtroende och expertis. Att forskare från Stockholms universitet står bakom rapporten inger också förtroende.
Kanske är det också av betydelse att en man skriver om kvinnors utsatta situation, eftersom det kan ses som mer objektivt.
I argumentationen används också logos, förnuftiga argument . Fakta om kvinnornas situation och om vad Sida gör används för att övertyga publiken.
Också patos, argument som spelar på känslor, nyttjas. Genom att låta kvinnorna personifiera problemen väcks medlidande. Prostitution och våld är ämnen som berör.
Författaren använder sig av fina formuleringar, men vad finns exempelvis bakom artikelns sista mening?
Om vi utgår från att artikelns syfte är att få ekonomiskt stöd tycker vi att den är klokt formulerad, då Sida framställs positivt och kvinnornas situation problematiseras utan att pengar nämns.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Allmänna synpunkter: Frågorna kommer i omkastad ordning, vilket gör det lite svårt att hänga med. Författarna verkar också, trots relevanta argument, något rädda för att verkligen sätta ner foten och tycka till ordentligt. Överlag en god genomförd uppgift och alla frågor besvarade.


•Vem står bakom? Vilka intressen representerar artikelförfattarna?
Intressenten i artikeln är även för oss uppenbar. Sidas generaldirektör Anders Nordström står bakom artikeln och det är Sidas intressen han representerar.

•Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Författarna svara bra och utförligt. Vi håller med om att syftet med debattartikeln är att lyfta upp kvinnors fattigdom på agendan. Reflektionen angående hur människor ser till sig själva först i en lågkonjunktur är också relevant samt kopplingen till Internationella Kvinnodagen 8 mars.

•Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet)?
Då Sida är en statlig myndighet som opererar enbart utifrån skattemedel och inte kan ta emot donationer från privatpersoner eller företag, tror vi likt granskningsgruppen att Sida är ute efter uppvaknande från den privata sektorn som också bör dra sitt strå till stacken. Granskningsgruppens konstaterande angående opinionens påverkan på statens generositet ställer vi oss också bakom. Genom att luta sig mot forskning berättigar Nordström också sina uttalanden och vinner således trovärdighet.

•Vem är målgruppen?
Vi håller helt med granskningsgruppen. Den primära målgruppen är högst troligen politiker och beslutsfattare medan den sekundära målgruppen är den privata sektorn.

•Hur ser den retoriska strategin ut?
Granskningsgruppen har gjort en mycket utförlig analys av den retoriska strategin. Jätteintressant, men var kommer deras fakta ifrån (ethos, patos o.s.v.)? En referens hade varit att föredra. Vi håller återigen med gruppen i deras kommentarer och ser Nordströms strategi att trycka på läsarnas känslomässiga knappar.

Av: Thina Grotmark, Hannah Green och Sofi Engström

Anonym sa...

Våra referenser tycks dessvärre ha försvunnit på vägen. Den källa ni efterfrågar är från Jesper Falkheimers ”Medier och kommunikation – en introduktion” (2001) sid 88-89.

Övriga källor som använts är:
Magnus Fredrikssons "Företagens ansvar. Marknadens retorik. En analys av företags strategiska kommunikation" (2008) sid 38, 40-41, Sidas hemsida samt www.regeringen.se/sb/d/9656/a/90476.