tisdag 11 maj 2010

Stoppad insyn hot mot media

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.366872-stoppad-insyn-hot-mot-demokratin
Vi har valt att granska debattartikeln ”Stoppad insyn hot mot demokratin” som publicerats i GP, 11/5. Artikeln är skriven av Robert Olsson, programbeställare för nyhets- och samhällsprogram på SVT.
Debattartikeln tar utgångspunkt i det reportage om muthärvan i Göteborg som gjordes av SVT:s program Uppdrag Granskning och att det vid inspelningen utav denna gjordes olagliga inskränkningar på den grundlagsstadgade offentlighetsprincipen. Att Olsson och SVT väljer att ta upp detta just nu kan ha att göra med att det ska sändas ett uppföljningsprogram i frågan på torsdag och att de därför är måna om att hålla frågan på dagordningen. En annan trolig orsak är självklart att SVT känner sig kränkta då de i sammanband med inspelningen blev hindrade och därmed känner att deras journalistiska integritet har blivit hotad. Att offentlighetsprincipen följs ligger helt till grund för att den här typen av reportage ska kunna göras.
Värt att nämna är att Olsson också har tagit kontakt med den ansvariga förvaltningen och vill nog därför att frågan om politikernas agerande får ett medialt genomslag.
Den uttalande agendan i debattartikeln är att det är ett hot mot demokratin att politiker hindrar media ifrån att sköta sin granskande funktion i samhället. Den mindre uttalande agendan i artikeln är att han är missnöjd med hur hela det mediala systemet fungerar i dagsläget. Han vill få till stånd en ändring i hur media ser på sin roll i samhället och att den granskande journalistiken som våga gräva på djupet ska återfå sin tidigare roll.
En stark underton i artikeln är kritik mot den alldagliga ”light-media” som inte vågar bedriva den typ av granskande journalistik som han anser var vanligt förekommande tidigare. Olsson anser att den granskande journalistiken som är byggd på specialistkunskap under medielandskapets förändring har minskat. Detta har fört med sig att politiker förlorat en stor del av den respekt de haft för media och den allmänna synen på medier som samhället vakthund har försvagats.
Den primära målgruppen som vi ser det är samhället för att skapa en gynnande opinion och eftersom frågan är geografiskt anknuten till Göteborg torde dess invånare vara den primära målgruppen. Framförallt då han väljer att använda sig utav Göteborgs Posten.
Den sekundära målgruppen för hans artikel är media i stort och då framförallt dess ledare som enligt honom inte har prioriterat journalistikens grundläggande funktion tillräckligt högt.
Bakom artikeln står Robert Olsson och vi anser att det är i form av två roller. I en officiell roll är han representant för SVT och är kritisk mot Göteborgs kommun. I en inofficiell roll som kritiker utav det mediala systemets funktion och utformning står hans egna personliga åsikter som grund. Man kan säga att han nyttjar sin arbetsgivare för att nå ut med sin personliga åsikt i en annan fråga. De två frågorna går dock ihop och utgör inget hinder.
Olsson vill i artikeln påpeka den ignorans som kommunens ledning väljer att visa. Hans huvudsakliga retoriska argument går ut på att ansvariga politiker ignorerar den lagstiftning som de måste agera utefter och att de vet inte hur de ska tolka sina egna regler eftersom de inte är vana vid att bli granskade.
Grupp 18: Linus Petersén, Natali Chan, Martin Birgersson, Caroline Sparrhammar

måndag 10 maj 2010

Ny attityd till kondomer ska halvera hiv-spridningen

http://www.dn.se/debatt/ny-attityd-till-kondomer-ska-halvera-hiv-spridningen-1.1091100

Artikeln baseras på Socialstyrelsens nyligen publicerade undersökning av ungdomars attityd till könssjukdomar och skydd mot dessa. Denna undersökning utgör tyngden i artikeln och återkopplar frekvent till dess resultat. Artikelns strategi blir tydlig och upplägget följer en klassisk retorisk form.
Inledningsvis presenterar författarna sitt mål – att halvera spridningen av HIV fram till år 2016. Sedan följer bakgrundstatistik som förklarar hur dagens situation ser ut och frågan ställs om hur detta kan vara ett problem i vårt moderna välfärdssamhälle. Författarna poängterar att ungdomarnas attityd måste förändras och styrker detta med statistik från undersökningen. Därefter följer ”skrämselfasen” där scenario målas upp följderna av problemet. Skrämselavsnittet åtföljs av statistik angående spridningen i hetero- respektive homosammanhang, vilket känns som taget ur sitt sammanhang där ingen vidare förklaring ges. Till sist knyts säcken ihop med en sammanfattning och en lösning. Författarna tar ett klart och tydligt ställningstagande och förmedlar att de vill ta upp kampen och agera förebyggande.
Anledningen till varför debattartikeln publiceras just nu kanske inte endast är den nyligen genomförda undersökningen. Dokumentären ”Hur kunde hon leva som om det inte fanns?” uppmärksammades igår på TV4 och Socialstyrelsen som mycket väl har kunnat vara medveten om dokumentären, kan ha genomfört undersökningen som debattartikeln grundas på med en baktanke.
Att debattartikeln publiceras nu kan även ha med valet att göra, då Maria Larsson, krisdemokrat och äldre- och folkhälsominister är en utav artikelförfattarna. Det finns ett löfte i artikeln, att målet är att halvera spridningen av hiv i Sverige till år 2016, vilket skulle kunna uppdagas som en typ av vallöfte av alliansen.
Det man vill uppnå med artikeln är att uppmärksamma problemet, skapa en debatt och visa att man sätter upp ett klart mål. Man vill förhindra spridningen av hiv i Sverige, göra det legitimt att prata om hiv samt ge ungdomar mer information om problemet i och med den stora nationella informationsinsatsen som artikeln påstår sig vara början på. Vad man även kanske vill nå som inte är uttalat är ett förtroende för kristdemokraterna samt alliansen, för att stärka deras position inför valet.
Med tanke på avsändare, mediekanal och innehållet av artikeln antas den primära målgruppen inte utgöras av ungdomarna själva. Snarare är den primära målgruppen de som fastställs i det näst sista stycket som hälso- och sjukvården, skolan, ideella organisationer, men också de kommersiella aktörer som säljer kondomer eller använder sexualiteten i kommersiellt syfte.
En sekundär målgrupp kan vara väljarna i årets val i och med att Maria Larsson i egenskap av minister står bakom artikeln. Detta sätter det press på den rödgröna oppositionen att visa hur de står i frågan.
Författarna till artikel är Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister, kristdemokraterna och Christer G Wennerholm, ordförande i Nationella hivrådet. Socialstyrelsen är även en av de bakomliggande aktörerna i och med att de genomfört undersökningen. Det kan vara en extern PR-byrå på uppdrag av kristdemokraterna, eller socialstyrelsens informationsenhet genomfört en omvärldsbevakning och noterat det aktuella ämnet och vill medverka i debatten. Tillsammans med hivrådet vill kristdemokraterna skapa politiskt tyngd i frågan, frambringa publicitet, samt nå ut med undersökningens resultat på bred front i massmedia.

torsdag 6 maj 2010

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.363696-hundradda-gar-fore-vard-av-psyksjuka
Idag den 6 maj publicerades en debattartikel skriven av Linda Jörgensen som tar upp det faktum att psykiatrin i Göteborg skall dra ner sin budget med 19 miljoner kronor i år vilket har resulterat i att Sahlgrenskas psykiatriska akutmottagning stängdes igår. Skälet till att artikeln kommer just nu blir därför ganska självklar dvs. på grund utav nerläggningen. Det skribenten vill uppnå med artikeln kan dels för att få upp ämnet på den politiska agendan så att politikerna i Västra Götaland skall ändra sig angående hur pengarna i framtiden skall fördelas. En primär målgrupp för debattartikeln blir därför främst politiker inom denna region men samtidigt vänder hon sig till en sekundär målgrupp som är allmänheten, hon vill att allmänheten ska vara medvetna om vad som sker och eventuellt då få en reaktion från dessa och en den önskade reaktionen är då att allmänheten visar sitt missnöje.
Linda Jörgensen idag medlem i Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL) vilket besvarar frågan varför just hon skriver om ämnet. RFHL är emot slentrian utskrivning av läkemedel men vill samtidigt legalisera narkotika. Så varför just hon skriver denna artikel och har denna ståndpunkt är därför inte konstigt. På deras hemsida står det att det är färre som dör i missbruk varje år och i debattartikeln menar hon att om man stänger så kommer denna siffra öka. Det står väldigt klart att hon kommer just från denna organisation, det finns dels i ingressen samt underskriften av debattartikeln så organisationen försöker inte gömma sig bakom en skribent vilket gör att man inte känner att det finns en dold agenda med debattartikeln.
Hon försöker övertyga läsaren genom att använda sig statistik som t.ex. hur mycket den psykiska ohälsan kostar samhället per år. Hon använder sig av det retoriska knepet att sätta den lilla människan mot det stora samhället. Det är de sjuka och resurssvaga som förlorar som vanligt medan de som redan har det bra inte berörs. Enligt henne prioriteras de bort för att de inte är viktiga väljare. Hon tar upp händelser som alla känner till och känner något inför som t.ex. mordet på Anna Lindh. En jämförelse i debattartikeln som vi dock blir förundrade över är den när hon ställer nedskärningarna i psykiatrin mot att hundgårdar får pengar. ”Åt hundar finns det tydligen resurser, åt psykfall och missbrukare finns det inte.” skriver Jörgensen. Den kopplingen känns omotiverad, den hör inte riktigt hit. Jämförelsen mellan psykiatrin och hjärtsjukvården känns dock mer motiverad även om den jämförelsen är rätt knapphändig och outvecklad.
Vi känner också att det som saknas är eventuellt bemötande av de argument som finns att lägga ner psykiatrin. Det hade varit intressant hur den argumentationen hade förts. Hon avslutar med att uppmärksamma den dystra framtid som Göteborg står inför och vi hade hellre sett att hon avslutat med ett starkt argument då artikeln känns lite rörig och hoppar fram och tillbaka. På grund av detta känns inte debattartikeln som en speciellt väl genomförd sådan och vi hade velat lägga tyngd på andra jämförelse och på starkare argument.
Skriven av Grupp 16
Caroline Hanner, Emelie Hofman, Rebecca Johansson och Daniel Karlsson

onsdag 5 maj 2010

Nya jobb istället för bidrag

Göteborgs Posten 5e maj 2010
(http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.363012-nya-jobb-i-stallet-for-bidrag)


Anledningen till att artikeln publiceras just nu är inte svårfunnen. Alliansledarna gav sig igår ut på en tågturné, vilken ska symbolisera att de drar igång sin valkampanj inför höstens riksdagsval. Första dagens resande slutade i Göteborg, där partiledarna sedan spenderade natten. Att då hälsa stadens invånare god morgon med en debattartikel skriven ur ett Västsvenskt perspektiv är därför ett smart drag. Artikeln ger också ett direkt svar på de ståndpunkter som de rödgröna presenterade tidigare i veckan. Detta har man förvisso redan gjort i ett antal kanaler, men genom att ge artikeln en västsvensk prägel och publicera den i GP ger man ännu en vinkel av frågan.
Artikelns syfte är alltså att bemöta den politik som oppositionen presenterat, samtidigt vill Alliansen framstå som folkliga och tillmötesgående. Det har på senare år funnits en önskan från Moderaterna och de andra högerpartierna att framstå som mer medelklassvänliga, och föra en mer allmän politik som gynnar fler. Detta lyser igenom i artikeln, även om ämnet inte direkt berörs. Alliansledarna ger i artikeln sig själva en klapp på axeln för hur man hanterat den ekonomiska krisen och menar att Sverige är ett av de länder som klarat sig absolut bäst.
Målgruppen är främst människor bosatta i Västsverige. Till den primära målgruppen hör människor som tillhör medelklassen, då texten till stor del belyser arbetsmarknaden och den politik som de rödgröna vill föra i anslutning till den. Artikeln framhäver den västsvenska fordonsindustrins situation i dagsläget, och samtidigt vad Alliansledarna vill göra för att hjälpa företagens återuppbyggnad. Som sekundär målgrupp räknar vi alla som innefattas av GP:s räckvidd, då den övergripande tanken bakom artikeln är att övertygande väljare.
Då artikeln tydligt är undertecknad av de fyra Alliansledarna råder det inga tvivel kring vem som ligger bakom den. Att samtliga fyra skriver under ger artikeln ytterligare tyngd, då de innehar de tyngsta politiska posterna i Sverige. De visar återigen att de för en gemensam politik och arbetar mot samma mål. I och med den här typen av debattartikeln riktas allt mer fokus mot blockpolitik, istället för partipolitik.
Alliansens taktik i artikeln är att bemöta huvudpunkterna i de rödgrönas politik. Man vill genom att argumentera för sina egna styrkor (och de rödgrönas svagheter) skapa auktoritet och legitimitet för det man åstadkommit. Man vill genom att först beskriva vilka framsteg Alliansen gjort för Sverige under den senaste mandatperioden, och sedan förklara hur de rödgröna vill förstöra och riva ner de framgångsrika system som man byggt upp påvisa att de rödgrönas politik inte värnar om svenskarnas bästa. Det finns en återkommande röd tråd genom texten, vilket gör att deras argument är lätta att följa. De förenklar förhållandevis komplicerade frågor och gör dem på så sätt tillgängliga för gemene man. De omnämner oppositionen som ”vänsterpartierna” och placerar dem således i ett politiskt fack. Att samtidigt uttrycka sig genom ett västsvenskt perspektiv skapar en personlig koppling hos den som läser artikeln.
/ Grupp 15 (Sanna, Hanna, Maria, Charlotte)

tisdag 4 maj 2010

Sverige bör satsa på ny kärnkraft

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-bor-satsa-pa-ny-karnkraft_4654911.svd

I debattartikeln skriver en grupp professorer vid Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott liksom rubriken lyder att Sverige bör satsa på ny kärnkraft. Utskottet tillsattes 2004 och har som uppdrag att forska kring hållbarheten av dagens energikällor och vad vi i Sverige bör satsa på i framtiden. Artikeln handlar om alternativa energikällor och man kan som läsare ta del av klimatfakta om hur energiförsörjningen i Sverige ser ut idag samt hur utvecklingen av kärnkraft har hämmats de senaste 60 åren. I artikeln kan man läsa om utlåtanden som följande: ”För att inte bli akterseglade i utvecklingen bör Sverige, som redan är ett föredöme som kärnkraftsnation, kraftfullt satsa på att delta i den internationella forskningen om denna nya fjärde generations kärnkraft” Professorerna menar att Sveriges regering och riksdag har ett ansvar att aktivt bedriva forskning inom utvecklingen av kärnkraft. Man hävdar att det för landets energitillförsel krävs ny satsning på teknik och vetenskap inom kärnkraftsområdet som en strategi för att bromsa det globala energibehovet av olja, kol och gas.

Debattartikeln publiceras nu med anledning av att Kungliga vetenskapsakademin, KVA:s energiutskott lägger fram sina resultat från en kartläggning av hur fördelningen av Sveriges energikällor kommer se ut över de kommande 50 åren. Debattartikeln är ett steg i att ytterligare skapa uppmärksamhet kring den och dess resultat. Målet är som sagt att skapa uppmärksamhet kring rapporten i sig men också att starta en debatt kring energifrågor som rör kärnkraft och alternativa energikällor. Den primära målgruppen i det här fallet är politiker och beslutsfattare. Den sekundära borde utgöras av investerare som intresserar sig för alternativa energikällor.

Sven Kullander som är fysiker och ledamot av KVA, säger i en intervju att han vill att Sverige ska byta ut alla sina reaktorer mot nya och moderna, utöver det så vill han att 600 nya reaktorer ska byggas världen över. Den här artikeln och resultaten som redovisas är ett steg mot att uppnå de målen. KVA är en oberoende organisation som finansieras genom bidrag från fonder och forskningsråd samt avkastningen från en egen fond. Det i sin tur gör att det är svårt att se någon enskild utomstående part som skulle stå bakom den här artikeln, även om det inte går att förneka att det finns organisationer som stödjer utvecklingen av alternativa energikällor. Vad gäller hur artikeln är skriven står det klart att Kullander är en vetenskapsman. Han använder sakliga argument och återkommer hela tiden till KVA:s rapport för att redovisa statistik. Kullander varvar historik med nuvarande statistik för att på så sätt bygga upp ett sammanhang. Att artikeln signeras av sju professorer inom olika ämnen kan visserligen ses som en form av auktoritär argumentation men den är i så fall väldigt subtil. Sven Kullander har även tidigare uttryckt sig positiv till kärnkraft som en miljövänlig källa, liksom de andra skribenterna. Detta är alltså inte en slutsats de dragit nyligen utan något de målmedvetet har skrivit och debatterat om under de senaste åren.

Källor:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-bor-satsa-pa-ny-karnkraft_4654911.svd 2010-05-04
http://www.kva.se/sv/Om-akademien/ 2010-05-04
http://stallom.se/tag/sven-kullander/ 2010-05-04
http://www.kva.se/Documents/Om_akademien/Arsberattelser/09annualreport.pdf 2010-05-04
http://www.newsmill.se/artikel/2009/05/13/karnkraften-sjalvklar-del-av-framtidens-energiforsorjning 2010-05-04
http://www.dn.se/2.738/2.739/vetenskapsakademin-tror-inte-pa-bioenergin-1.547735 2010-05-04

måndag 3 maj 2010

Stryp EU:s bistånd tills Isaaks dödsläger stängts

Vi har valt att granska dagens debattartikel på DN angående EU:s bistånd till Eritrea, ”Stryp EU:s bistånd tills Isaaks dödsläger stängts” 1.

Enligt artikeln har det nu gått en månad sedan man kunde läsa rapporter från fånglägret Era Eiro i Eritrea, där den eritreansk-svenske journalisten Dawit Isaak sitter fången sedan drygt nio år tillbaka. Isaak, tillsammans med andra journalister, blev arresterade 2001 för att ha skrivit om en grupp politiker som krävde demokratiska reformer i Eritrea. Då 3e maj är pressfrihetens dag, är det således inte så konstigt att dagens artikel handlar om Isaak, som blev berövad rätten till pressfrihet, och om situationen som råder kring honom.

Artikeln inleder med att förklara att Isaaks läge är akut och hänvisar till en intervju från Expressen där en talesman från Amnesty menar att det är en medveten process att lämna fångarna att självdö i de typer av fångläger Isaak befinner sig i. Det är värt att nämna att det har även gått en månad sedan DN publicerade en artikel om att Eritreas ambassadör lovade Dawit Isaak en rättegång 2, något man sedan dess inte hört något mer utav. Med denna bakgrund, och det faktum att 15 personer av 35 har hunnit avlida, kan man förstå att frågan känns brinnande aktuell.

Dock är inte syftet enbart att uppmärksamma Isaaks situation och frågan om mänskliga rättigheter. Som författarna själva uttrycker det handlar det till stor del om " det storpolitiska spel som pågår". Olika frågeställningar formuleras i artikeln: Hur och av vilka förvaltas pengarna som kommer från bistånden? Hur effektiv är uppföljningen kring biståndets förvaltning? Vi vågar oss påstå att det ligger lite tankar om korruption i artikeln, och EUs trovärdighet ifrågasätts tydligt. I och med detta menar vi på att artikeln är främst vänd till politikerna. Tydligt riktas en känga mot de tafatta regleringar kring det rekordbistånd landet mottar och att politikerna agerar långsamt. Ser man till andra medier, riktar man tydligt frågan till utrikesministern Carl Bildt, med rubriker såsom "Vad gör Bildt?"3. På ett underliggande plan riktas även kritik mot FN, då de ska påstå sig värna om mänskliga rättigheter.

Då de som står bakom artikeln är representanter för flera olika journalistförbund kan vi även anta att journalister är den sekundära målgruppen, då det angår dem i allra högsta grad. Kanske är tanken att mobilisera journalisterna, uppmärksamma det faktum att deras arbetsförhållanden blir alltmer osäkra, att de kan tillfångatas och hållas fängslade utan möjlighet till rättegång, samt för att öka stödet för Dawit Isaak.

Som vi nämnt har skribenterna använt sig av många olika källor för att styrka deras sak. De argumenterar till exempel emot biståndskommissionären Louis Michel uttalande om att man inte skall straffa en hel befolkning genom att strypa biståndet. Är det en godtagbar ursäkt "utnyttja sin egen befolkning som gisslan för att kunna fortsätta kränka samma befolknings grundläggande rättigheter?" kontrar skribenterna och vill hålla starkt vid att man bör förtjäna sitt bistånd. Genom att nämna hur företag börjat intressera sig för fyndigheterna kring guld och zink i området, belyser man hur världsmakterna konkurrerar än mer om vem som skall ha inflytandet över den ekonomiska utvecklingen i Afrikas fattigare delar. Kan det vara så att EU kommissionen ser mellan fingrarna för att de vill stå på god med Eritrea när det finns ekonomiska möjligheter?

/Grupp 13, Tatiana Castillo Madrid och Miralem Ahmemulic


Källor:

1. Dagens Nyheter ”Stryp EU:s bistånd tills Isaaks dödsläger stängts”; 2010-05-03;
http://www.dn.se/debatt/stryp-eus-bistand-tills-isaaks-dodslager-stangts-1.1086593

2. Dagens Nyheter ”Dawit Isaak lovas rättegång”; 2010-04-15;
http://www.dn.se/nyheter/varlden/dawit-isaak-lovas-rattegang-1.1077895

3. Expressen "Vad gör Bildt?"; 2010-04-08;
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1945115/vad-gor-bildt

torsdag 29 april 2010

”Dags för politikerna att ge besked om nivån i a-kassan”

http://www.dn.se/debatt/dags-for-politikerna-att-ge-besked-om-nivan-i-a-kassan-1.1085221

På Dagens nyheters debattsida går det torsdagen den 29 april att läsa en artikel skriven av Arbetslöshetskassornas samorganisations (SO) ordförande, Harald Petersson, och dess kanslichef, Melker Ödebrink. Här tar de upp frågan om a-kassans funktion så som den ser ut för tillfället.
Denna fråga är ständigt aktuell men ges extra mycket uppmärksamhet just nu på grund av det stundande valet i höst och en relativt hög arbetslöshet. Alliansen har under sin regeringstid utfört vissa regelförändringar och har på så sätt försämrat förutsättningarna för de arbetslösa genom kraftigt höjda avgifter till a-kassan, samt svårigheten att få tillgång till den ersättning som man tidigare varit berättigad.

Arbetslöshetskassornas samorganisation frågar sig vad alliansen har för ståndpunkter inför valet och hur oppositionens a-kassepolitik kommer se ut.
På grund av detta ser vi debattartikeln som ett direkt utrop till politikerna. Vi kan tänka oss att syftet med debattartikeln är att föra upp frågan på dagordningen och på så sätt göra den mer aktuellt inför valet. Ses politikerna som den huvudsakliga målgruppen är väljarna den indirekta målgruppen som ska bilda sig en uppfattning och vad som är viktigt.

I och med den höga arbetslösheten är det många som drabbas på ett eller annat sätt. Står man inte själv utan jobb är det säkerligen en anhörig som gör det vilket bidrar till att man kan relatera till frågan.

Bakom Arbetslöshetskassornas samorganisation står 32 a-kassor som alla är knutna till olika bransch- eller yrkesområden. På grund av detta ser vi att artikeln framförallt riktar sig till det röd-gröna blocket eftersom frågan om en förbättrad situation för arbetslösa går mer i linje med deras politik.
Samtidigt framgår det i artikeln att finansminister Anders Borg tycks ha samma värdering som SO, och önskar höja dagspenningsbeloppet. Detta skulle kunna uppfattas som en vädjan och påminnelse riktad mot alliansen, eller som ett hot mot de röd-gröna, då alliansen går in på deras politiska riktlinjer.

Den retoriska strategin ser vi i argumenten för att förbättra de arbetslösas situation och de vetenskapliga belägg som de stödjer sina ståndpunkter på. Genom att även tydliggöra målet känns det mer genomtänkt och trovärdigt, och även lättare för politikerna att se vad som vill uppnås. Dessutom är texten relativt lättläst vilket gör att den får en större bredd då fler läsare förstår innehållet och budskapet.
Inför valet tror vi att SO kommer att få kämpa med att få upp den här frågan på dagordningen då de röd-gröna tycks satsa mer på miljöfrågor. Att sedan alliansen skulle anamma frågan om de arbetslösas rätt till a-kassa i sin politik känns inte särskilt trovärdigt, möjligen om det skulle bli en strategi för att locka väljare. Vi tror därför att SO:s egentliga hopp för att genomföra sitt mål, det vill säga att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av den förlorade inkomsten, är genom att nå fram till de röd-gröna.

Nu återstår det bara att se vad för strategiska val politikerna kommer att göra för att locka väljare och vilka valfrågor som slutligen hamnar på agendan.

Av: Emmy Nordin, Jessika Hällerö, Emelie Klasson, Ulrika Tauberman