Problemen är stora men möjligheterna större, detta är rubriken på dagens debattartikel i GP. Artikeln är skriven av Västra Götalands Landshövding Lars Bäckström som beskriver problemen som lågkonjunkturen och möjligheterna alla tillgångar och fördelar som faktiskt finns i Västra Götaland.
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Ämnet är högst aktuellt, lågkonjunkturen innebär en tid av varsel och problem. Det har debatterats kring ämnet fram och tillbaka sedan andra halvan av 2008. Bäckström jämför tiden med 30-talets depression, men vill i denna artikel trycka på de positiva aspekter som trots allt finns. Vi tror att Bäckström är medveten om att läsarna behöver ljusa framtidsförhoppningar just nu och utnyttjar krisen för att lyfta fram sitt budskap.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet) uttalat och inte uttalat?
Lars Bäckström vill att invånarna i Västra Götaland skall få en optimistisk syn på framtiden. Ett hållbart näringsliv ur miljösynpunkt, där ekologiska varor står i centrum. Han använder sig av lågkonjunkturens negativa effekter för att lyfta fram det positiva med företag som satsar på miljön. Det som inte är uttalat är att han med artikeln vill att man ska förknippa honom med en bättre framtid, en person som ser och arbetar för det ljusa i dessa mörka tider.
3. Vem är målgruppen?
Artikeln riktar sig till invånarna i Västra Götaland, där den primära gruppen främst är de varslade i regionen. Hela artikeln är utformad med ljuset och mörkret som motpoler, där de varslade befinner sig i mörkret men Bäckström beskriver och motiverar en ljusare framtid. Bäckström hyllar och belyser fördelarna med företagen och industrierna i länet, vilka blir den sekundära målgruppen för artikeln. Han visar på näringslivets tidigare vinster och motiverar till en lika framgångsrik framtid.
4. Vem står bakom? Vilka intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Landshövdingen Lars Bäckström står bakom artikeln. Bäckström satt som gruppledare i Vänsterpartiet i tio år. Hans intresse är att sälja sig själv som ett varumärke, vilket kräver att han arbetar för att få igång Västra Götalands näringsliv. Enligt riksdagens instruktioner för länsstyrelsen är en av uppgifterna att arbeta för utveckling och att underrätta regeringen om läget i regionen.
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
Artikeln inleds med att belysa mörkret som råder i regionen som kontrast mot den ljusa framtid Bäckström förespråkar. Eftersom att han erkänna alla brister och att krisen är ett faktum gör han inga bortförklaringar och hans förtroende hos läsaren blir starkt, alla känner igen sig och håller med. Han vill med uttryck som ”vi i väst” skapa delaktighet och sammanslutning med läsarna, han lägger sig på deras nivå.
Bäckström använder en slags mjuk retorik genom uttryck som ”det blå länet”, ”en grön omställning” och ”gröna vinster”. Dessa ord gör att artikeln blir en kamp för miljön där Västra Götaland skall vara delaktig i allra högsta grad.
”… Västsverige är landet som flyter av mjölk och gröna grödor” ”… som ser varje människa som en tillgång”. Genom att använda sig av slagkraftiga värdeord och minnesvärda liknelser vill Bäckström leverera ett trovärdigt budskap (Lind, Lindahl Persson, Borgs; 2005).
Källor
Lind, Håkan, Lindahl Persson, Jenny & Borgs, Martin (2005). Medietränad. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
fredag 27 februari 2009
torsdag 26 februari 2009
Länk till debattartikeln: http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article416069/Varna-om-sexarbetares-sakerhet.html
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Debatten kring den här artikeln har blossat upp då det uppmärksammats att ”Kompetenscenter prostitution” tillsammans med RFSU tagit fram ett Preventionspaketet till de som säljer sex. Debatten blossade upp ytterligare då detta mött stark kritik och det slutligen ledde till att utdelningen stoppades.
Prostitution och sexhandel är ett ämne som gärna hamnar i hetluften när det än nämns i medierna. Människor har ofta en stark åsikt om vad de anser är rätt eller fel i frågan.
Den här debatten får även ett stort nyhetsvärde då den väcker uppmärksamhet hos läsaren genom att händelsen pågår nu, den berör samt äger rum i vår närhet.
2. Vad vill man uppnå?
Jacobson menar att syftet med Kompetenscenter prostitutions verksamhet är i första hand att: ”främja ökad säkerhet gällande sexuell hälsa och respekt för individens fysiska och psykiska välmående”. Jacobson vill få kritikerna att inse att trygghet och säkerhet är mänskliga rättigheter. Kondomutdelningen är inte bara positivt för sexarbetarnas hälsa, men den håller även de våldsamma sexköparna borta. Att stoppa kondomutdelningen är att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Hon skriver även att prostitution inte kommer att försvinna bara för att man slutar att dela ut kondomer. Man kan tänka sig att hon vill att man ska inse att det är lönlöst att begränsa prostitutionsutövningen eftersom det endast ökar riskerna för t ex sjukdomar, våld. Att få fler att bli positiva till en förändring av sexköpslagen, skulle kunna vara ett outtalat mål hon vill uppnå med denna artikel.
3. Vem är målgruppen?
Hon skriver att det är efter kritiken som kommunen bestämde sig för att stoppa utdelningen av kondomer. Vem kritiken kommer ifrån framgår inte, av den anledningen tror vi att debattartikeln riktar sig i första hand till allmänheten. Den sekundära målgruppen blir i detta fall de ansvariga inom Malmö kommun som tog beslutet att stoppa kondomutdelningen.
4. Vem står bakom? Vilket intresse representerar de artikelförfattarna?
Pye Jakobson som skrivit under debatt artikel har arbetat i sexindustrin i 20 år och är aktivist i sexarbetares rättigheter sen 13år. Hon är stark engagerad i frågor kring sexindustrin eftersom hon anser att hon som sexarbetare är stigmatiserad. Hon medverkar i organisationer som The International Committee on the Rights of Sex Workers in Europe (ICRSE) och det svenska nätverket Rose Alliance. Hon är en stark motståndare till den svenska sexköpslagen och säger sig vara villig att åka var som helst för att ta en debatt för motverka att andra länder skapar en liknande lagar (www.sexworkeurope.org/site/index.php?option=com_content&task=view&id=89&Itemid=139).
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Jakobson för i sin artikel en argumenterande strategi där hon trycker på sina huvudargument att ”främja ökad säkerhet gällande sexuell hälsa och respekt för individens fysiska och psykiska välmående” (Pye Jakobson, Värna om sexarbetares säkerhet) igenom hela artikeln. Detta ställer hon mot vad hon anser är ” orealistiska mål om det ´perfekta samhället´ ” (Pye Jakobson, Värna om sexarbetares säkerhet). Hela artikeln avslutas med en personifierande retorik där vi som läser inte bara med vårt förnuft ska förstå hennes menig utan även känna det med våra känslor ”Om er dotter arbetade i sexindustrin, skulle ni då uppmuntra insatser som värnade om hennes hälsa, säkerhet och trygghet?”(Pye Jakobson, Värna om sexarbetares säkerhet).
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Debatten kring den här artikeln har blossat upp då det uppmärksammats att ”Kompetenscenter prostitution” tillsammans med RFSU tagit fram ett Preventionspaketet till de som säljer sex. Debatten blossade upp ytterligare då detta mött stark kritik och det slutligen ledde till att utdelningen stoppades.
Prostitution och sexhandel är ett ämne som gärna hamnar i hetluften när det än nämns i medierna. Människor har ofta en stark åsikt om vad de anser är rätt eller fel i frågan.
Den här debatten får även ett stort nyhetsvärde då den väcker uppmärksamhet hos läsaren genom att händelsen pågår nu, den berör samt äger rum i vår närhet.
2. Vad vill man uppnå?
Jacobson menar att syftet med Kompetenscenter prostitutions verksamhet är i första hand att: ”främja ökad säkerhet gällande sexuell hälsa och respekt för individens fysiska och psykiska välmående”. Jacobson vill få kritikerna att inse att trygghet och säkerhet är mänskliga rättigheter. Kondomutdelningen är inte bara positivt för sexarbetarnas hälsa, men den håller även de våldsamma sexköparna borta. Att stoppa kondomutdelningen är att bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Hon skriver även att prostitution inte kommer att försvinna bara för att man slutar att dela ut kondomer. Man kan tänka sig att hon vill att man ska inse att det är lönlöst att begränsa prostitutionsutövningen eftersom det endast ökar riskerna för t ex sjukdomar, våld. Att få fler att bli positiva till en förändring av sexköpslagen, skulle kunna vara ett outtalat mål hon vill uppnå med denna artikel.
3. Vem är målgruppen?
Hon skriver att det är efter kritiken som kommunen bestämde sig för att stoppa utdelningen av kondomer. Vem kritiken kommer ifrån framgår inte, av den anledningen tror vi att debattartikeln riktar sig i första hand till allmänheten. Den sekundära målgruppen blir i detta fall de ansvariga inom Malmö kommun som tog beslutet att stoppa kondomutdelningen.
4. Vem står bakom? Vilket intresse representerar de artikelförfattarna?
Pye Jakobson som skrivit under debatt artikel har arbetat i sexindustrin i 20 år och är aktivist i sexarbetares rättigheter sen 13år. Hon är stark engagerad i frågor kring sexindustrin eftersom hon anser att hon som sexarbetare är stigmatiserad. Hon medverkar i organisationer som The International Committee on the Rights of Sex Workers in Europe (ICRSE) och det svenska nätverket Rose Alliance. Hon är en stark motståndare till den svenska sexköpslagen och säger sig vara villig att åka var som helst för att ta en debatt för motverka att andra länder skapar en liknande lagar (www.sexworkeurope.org/site/index.php?option=com_content&task=view&id=89&Itemid=139).
5. Hur ser den retoriska strategin ut?
Jakobson för i sin artikel en argumenterande strategi där hon trycker på sina huvudargument att ”främja ökad säkerhet gällande sexuell hälsa och respekt för individens fysiska och psykiska välmående” (Pye Jakobson, Värna om sexarbetares säkerhet) igenom hela artikeln. Detta ställer hon mot vad hon anser är ” orealistiska mål om det ´perfekta samhället´ ” (Pye Jakobson, Värna om sexarbetares säkerhet). Hela artikeln avslutas med en personifierande retorik där vi som läser inte bara med vårt förnuft ska förstå hennes menig utan även känna det med våra känslor ”Om er dotter arbetade i sexindustrin, skulle ni då uppmuntra insatser som värnade om hennes hälsa, säkerhet och trygghet?”(Pye Jakobson, Värna om sexarbetares säkerhet).
måndag 23 februari 2009
Svenska medier och EU-apatin
Under debatt i G-P den 23 feb 2009 riktar Peter Berglez, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, en känga mot svenska mediers rapportering eller snarare ickerapportering av EU-frågor. I artikeln Svenska medier måste ta EU-frågorna på allvar uppmanar han alla som identifierar sig med ”tredje statsmaktsuppgiften” att byta fokus från nationell till transnationell politik. Den verkliga makten finns i Bryssel, inte i Stockholm.
Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Sommarens EU-val. En stor fråga inom EU det senaste decenniet har varit EU:s demokratiska underskott. I det senaste EU-parlamentsvalet var det svenska valdeltagandet mycket lågt, endast 37,2 %. (Tallberg, 2007:104,196) Den 7 juni är det val till EU-parlamentet igen. Berglez hänvisar i artikeln till en nyligen producerad Gallup, en Europabarometernundersökning, vilken visar på att två av tre svenskar inte vet att det är val samt att varannan inte bryr sig. Berglez anser detta vara de svenska mediernas fel, det rapporteras för lite om EU. Han oroar sig helt enkelt för demokratin.
Vad vill man uppnå? Uttalat och inte uttalat.
Att få medier att rapportera mer kring EU frågor, vilket är viktigt för demokratin inom EU. Berglez menar att svenska medier är alltför upptagna med den nationella identiteten. Man fokuserar på att det är britter eller slovener istället för på sakfrågor. Berglez tycks vilja skapa en mer homogen europeisk identitet genom mediernas rapportering. Han vänder sig även mot det han kallar ”en påhittad mediekonstruktion” som sätter upp en gemensam svensk identitet. Vidare menar han att det inte finns några rutiner för bevakning av EU-frågor och att sådana endast kan skapas genom en mer kontinuerlig bevakning av EU:s makthavare.
Ett outtalat syfte skulle kunna vara att skapa uppmärksamhet kring det eget forskningsfältet. Berglez är samordnare för Ideologiska Horisonter i Medier och bland Medborgare – ett internationellt forskningsprojekt kring medier som fokuserar just på globala och transnationella frågor (www.oru.se). Ett större intresse för dessa frågor kanske gör det enklare att få forskningsanslag. Medierna tenderar att uppfatta sig själva som väldigt betydelsefulla vilket kan hjälpa Berglez nå sitt syfte i det här fallet (Johansson, 2006:13).
Vilka är målgrupperna? Primära och sekundära?
Berglez skjuter på svenska journalister. Alla som anser sig höra till ”tredje statsmakten” med uppgift att granska, kritisera samt rapportera om makthavare och beslutsfattare för de svenska medborgarna, är den primära målgruppen.
Som sekundära målgrupper kan vi tänka oss andra forskare, aktörer och intressenter inom MKV-fältet, samhällsengagerade medborgare samt politiska partier.
Vem står bakom? Vilka intressen representeras?
Förutom Berglez – dels som avsändare och dels en demokratins representant – skulle också ”hans” tidigare nämnda forskningsprojekt kunna ligga bakom.
Hur ser den retoriska strategin ut?
Berglez använder argument snarare än auktoritet och argumentationen är väl anpassad till primärmålgruppen. Artikeln är skriven med ett akademiskt språk vilket skapar en känsla av auktoritet, samtidigt som det är själva argumenten som övertygar. Som ett av många sakskäl för sin argumentation pekar han till exempel på att svenska medier behandlar EU ”styvmoderligt” vilket är ett av problemen med den svenska EU-journalistiken. Genom att skriva ut sin akademiska titel i bylinen förstärker Berglez sin expertis och trovärdighet inom ämnet ytterligare (Hellspong, 2001:112).
Källor
Hellspong, Lennart (2001) Metoder för brukstextanalys, Studentlitteratur
Johansson, Bengt (2006) Efter valstugorna Skandalstrategier och mediemakt, JMG
Tallberg, Jonas (2007) EU:s politiska system, Studentlitteratur
Örebro universitet om Peter Berglez http://www.oru.se/templates/oruExtNormal____46627.aspx
Under debatt i G-P den 23 feb 2009 riktar Peter Berglez, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, en känga mot svenska mediers rapportering eller snarare ickerapportering av EU-frågor. I artikeln Svenska medier måste ta EU-frågorna på allvar uppmanar han alla som identifierar sig med ”tredje statsmaktsuppgiften” att byta fokus från nationell till transnationell politik. Den verkliga makten finns i Bryssel, inte i Stockholm.
Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Sommarens EU-val. En stor fråga inom EU det senaste decenniet har varit EU:s demokratiska underskott. I det senaste EU-parlamentsvalet var det svenska valdeltagandet mycket lågt, endast 37,2 %. (Tallberg, 2007:104,196) Den 7 juni är det val till EU-parlamentet igen. Berglez hänvisar i artikeln till en nyligen producerad Gallup, en Europabarometernundersökning, vilken visar på att två av tre svenskar inte vet att det är val samt att varannan inte bryr sig. Berglez anser detta vara de svenska mediernas fel, det rapporteras för lite om EU. Han oroar sig helt enkelt för demokratin.
Vad vill man uppnå? Uttalat och inte uttalat.
Att få medier att rapportera mer kring EU frågor, vilket är viktigt för demokratin inom EU. Berglez menar att svenska medier är alltför upptagna med den nationella identiteten. Man fokuserar på att det är britter eller slovener istället för på sakfrågor. Berglez tycks vilja skapa en mer homogen europeisk identitet genom mediernas rapportering. Han vänder sig även mot det han kallar ”en påhittad mediekonstruktion” som sätter upp en gemensam svensk identitet. Vidare menar han att det inte finns några rutiner för bevakning av EU-frågor och att sådana endast kan skapas genom en mer kontinuerlig bevakning av EU:s makthavare.
Ett outtalat syfte skulle kunna vara att skapa uppmärksamhet kring det eget forskningsfältet. Berglez är samordnare för Ideologiska Horisonter i Medier och bland Medborgare – ett internationellt forskningsprojekt kring medier som fokuserar just på globala och transnationella frågor (www.oru.se). Ett större intresse för dessa frågor kanske gör det enklare att få forskningsanslag. Medierna tenderar att uppfatta sig själva som väldigt betydelsefulla vilket kan hjälpa Berglez nå sitt syfte i det här fallet (Johansson, 2006:13).
Vilka är målgrupperna? Primära och sekundära?
Berglez skjuter på svenska journalister. Alla som anser sig höra till ”tredje statsmakten” med uppgift att granska, kritisera samt rapportera om makthavare och beslutsfattare för de svenska medborgarna, är den primära målgruppen.
Som sekundära målgrupper kan vi tänka oss andra forskare, aktörer och intressenter inom MKV-fältet, samhällsengagerade medborgare samt politiska partier.
Vem står bakom? Vilka intressen representeras?
Förutom Berglez – dels som avsändare och dels en demokratins representant – skulle också ”hans” tidigare nämnda forskningsprojekt kunna ligga bakom.
Hur ser den retoriska strategin ut?
Berglez använder argument snarare än auktoritet och argumentationen är väl anpassad till primärmålgruppen. Artikeln är skriven med ett akademiskt språk vilket skapar en känsla av auktoritet, samtidigt som det är själva argumenten som övertygar. Som ett av många sakskäl för sin argumentation pekar han till exempel på att svenska medier behandlar EU ”styvmoderligt” vilket är ett av problemen med den svenska EU-journalistiken. Genom att skriva ut sin akademiska titel i bylinen förstärker Berglez sin expertis och trovärdighet inom ämnet ytterligare (Hellspong, 2001:112).
Källor
Hellspong, Lennart (2001) Metoder för brukstextanalys, Studentlitteratur
Johansson, Bengt (2006) Efter valstugorna Skandalstrategier och mediemakt, JMG
Tallberg, Jonas (2007) EU:s politiska system, Studentlitteratur
Örebro universitet om Peter Berglez http://www.oru.se/templates/oruExtNormal____46627.aspx
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)