Dåliga betyg bäddar för sociala problem

Göteborgs-Posten Debatt från grupp 14/4 (obs grupp 12 ,artikel från vecka 14 men det är denna ni skall kommentera!)

Granskning av debattartikel
Vid första anblick av debattartikeln kände vi att det var svårt att urskilja varför artikeln har kommit ut just nu, då den handlar om att förbättra de insatser som görs mot barn i allmänhet men speciellt barn i familjehem och deras utbildning. Vi befinner oss mitt i ett läsår och en mer naturlig placering av en sådan här artikel hade ju varit i anslutning till ett nytt läsår. Vid en närmare granskning så har debattörerna valt tillfälle för publicering ytterst väl. Då det i största allmänhet rapporteras mycket från skolornas värld, med högskoleprovet som var i lördags den 10 april och det stundande högskolevalet som sista anmälningsdag är nu på torsdag den 15 april. Samt att gymnasievalets första antagningsbesked kommer samma dag. Under dessa veckor cirkulerar det mycket nyheter om skolan och så vi ser det vill debattörerna lägga till sin synvinkel och åsikt i denna mediala uppmärksamhet som finns kring ämnet för stunden.

Det debattartikeln uttalat vill uppnå handlar om att peka på att dåliga betyg och problematisk skolgången för barn påverkar i sin tur deras vuxenliv negativt. Insatser som föreslås riktas mot att höja skolpresentationerna för barn, speciellt barn i familjehem för att ge dem en ljusare framtid. När vi ser på avsändarna av artikeln och deras bakgrund i socialstyrelsen kan vi urskilja en underliggande tanke. Där socialstyrelsens intresse ligger i att främja den sociala välfärden, kan vi nu se att förbättra skolsituationen för unga inte är deras huvudsyfte med artikeln. Utan det är mer en artikel som vill ge kritik mot skolväsendet i sig och peka på vad för konsekvenser den har gett oss. Men framför allt visa på sambanden mellan deras arbete och skolans, ett samarbete som går ut på att värna om individernas välfärd. Något dem båda i grund och botten strävar efter.

Den huvudsakliga och primära målgruppen som debattörerna vänder sig till ser vi inte som något annat än politiker. Här handlar det om att sätta frågan på dagordningen och påverka politiska beslut, en opinionsbildning för att framhäva önskade scenarion (Palm:95). Från den primära målgruppen kan vi se en sekundär, som ligger nära begreppet opinion nämligen den stora allmänheten. För lyckas man få med sig den stora allmänheten finns det stora chanser att den i sin tur påverkar den primära målgruppen. Då denna målgrupp finner ett stort intresse i vad som den sekundära målgruppen anser viktigt.

Upplägget i artikeln bygger på en studie som socialstyrelsen har tagit fram, från den plockas statistik för att stärka sin argumentation. Det vi känner med artikelns struktur är att den bygger mycket på att väcka känslor och i viss mån sätta skräck i oss över hur sambanden mellan skolan och sociala problem i vuxenlivet hänger samman. Här använder sig debattörerna av klassisk strategi som handlar om att göra ämnet i sig intressant. Eftersom man inte kan ta för givet att målgruppen är intresserad av ämnet måste man skapa ett intresse kring det. Det gör artikeln genom att väcka känslor vilket är ett beprövat knep för att väcka intresse kring ämnet (Palm: 59).




Källor

Webbsidor
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.343293-daliga-betyg-baddar-for-sociala-problem
Publicerad 6 april 2010
Läsdatum: 2010-04-14

Litteratur
Palm, Lars 2006, Kommunikationsplanering – en handbok på vetenskaplig grund, Studentlitteratur