Dagens debattartikel i Svenska Dagbladet handlar om de röd-grönas förslag om att bygga ut järnvägsnätet med snabbspår och snabbtåg samt problemen författaren ser med finansieringen av projektet. Författaren hävdar till och med att det kan vara tal om ett brott mot budgetlagen, där det i en paragraf anges att stora investeringar som har ett samhällsekonomiskt värde, men inte ger någon avkastning ska bekostas med anslag och inte med lånade pengar, som de röd-grönas finansieringsplan består av. Mona Sahlin svarar på anklagelserna genom att hänvisa till tidigare stora projekt som finansierats med lån.

Den artikel vi valt finns att hitta på SvDs ledarsida, men till skillnad från tidigare inlägg under denna kategori finns det inget namn att hitta på artikelförfattaren. Troligtvis har man helt enkelt glömt att skriva med detta. Pga. avsaknaden av författarens namn blir det svårt att ta reda på vem som står bakom artikeln och vilka intressen denna person representerar. Dock är det ganska uppenbart att personen i fråga stödjer alliansens politik, i alla fall i den aktuella frågan, snarare än de rödgröna.

Författaren försöker med hjälp av bland annat metaforer och liknelser göra ämnet i artikeln intresseväckande och använder sig tex. av meningar som; ”...på infrastrukturområdet handlade det snarare om en gigantisk springnota av ofinansierade löften och planer...” Författaren skriver på ett kvickt sätt som gör artikeln underhållande och lättläst och upplägget påminner faktiskt lite om en sagoberättares.

Att debattartikeln kommer nu är inte så konstigt så här i valtider. Nu kommer vallöftena och författaren vill in i debatten och visa sin misstro över de röd/grönas vallöften.
Vad författaren verkar vilja uppnå är att skapa uppmärksamhet mot tomma vallöften. Den har en stark utgångspunkt från alliansens synvinkel och verkar vilja få oss väljare att se att de röd/gröna bara kommer med tomma löften som inte kommer gå att finansiera. Det bakomliggande syftet verkar vara att vi ska rösta på allinsen för att de röd/gröna kommer skapa oss en större ekonomisk kris med de vallöften de uttalat. Författaren verkar speciellt upprörd över Mona Sahlins uttalande:
- Det har alltid använts lån till stora investeringar. Så länge man visar att man har långsiktig finansiering för räntor och amorteringar är det en bra princip.
Något mer bakomliggande syfte än att skriva av sig sin egen ilska verkar inte finnas.
Att alliansen lämnar efter sig en röra vad gäller försäkringskassans regler verkar helt ointressant för författaren. Tycker snarare att det verkar som pajkastning på de röd/gröna och inget motargument för vad allinsen lovar eller vad de uträttat under sina år vid makten.

Den primära målgruppen för artikeln är både alliansens politiker och deras följare.
Debattören visar sitt stöd genom att döma ut vänsterblockets förslag samt genom att finansminister Anders Borg får uttala sig om förslagets finansiering.
Den sekundära målgruppen är de väljare som inte redan bestämt sig, eller kanske till och med de som tänkt rösta rött i riksdagsvalet.

Anna Salomonsson, Lovisa Fasth och Kajsa Säverström