fredag 25 september 2009

”Vi tänker driva på nedrustningen” (Svd, 24/9)

De tre oppositionspartierna till dagens regering har skrivit en gemensam debattartikel i dagens Brännpunkt (Svd, 24/9) där man torgför att en rödgrön regering under nästkommande regeringsperiod kommer att medföra en mer aktiv hållning till utrikespolitiken och att ”…återföra Sverige till en tätposition i nedrustningsfrågorna”. Artikeln publiceras samma dag som Barack Obama talar inför FN:s generalförsamling i New York och den nedrustningskonferens som pågår där.

Det är uppenbart för läsaren att artikeln kopplas till nedrustningskonferensen då Barack Obamas tal redan nämns i första satsen. Man bör också uppmärksamma att det i dagarna är ett år till nästa val vilket skulle kunna avslöja en strategi som visar att oppositionen står enade inför valupptakten.

En stort svårighet för oppositionen har varit Alliansens tydliga sammanhållning. Ett led i att försöka visa en stark enighet kan vara denna typ av utspel, själva sakfrågan – i detta fall nedrustning – kan därför vara sekundär. Samtidigt kan man ana att artikeln vill återta utrikespolitiken som är en gammal paradhäst hos vänsterpartierna och möjligtvis känna av huruvida detta intresserar väljare överhuvudtaget. Man kan dock ställa sig frågan varför den publiceras i den ledande borgerliga tidningen, Svd. Möjligtvis kanske man vill fånga in nya väljare men detta känns ändå inte särskilt troligt. Förvisso sprids en debattartikel numera på helt andra sätt genom bloggar och Twingly men samtidigt känns inte detta som en primär målgrupp utan snarare sekundär. Således är det svårt att ringa in en primär målgrupp, men vi tror att oppositionen vill visa för de väljare som kanske inte är helt ”frälsta” liberaler (ambivalenta väljare) att de ”faktiskt” är ett handlingskraftigt alternativ att räkna med, och därmed tvätta bort den förlamade och tråkiga stämpel som vänstern kan tyckas tillskrivas i den mediala diskursen. Att försöka identifiera en sekundär målgrupp som till exempel ”övriga väljare” känns i sammanhanget något ansträngt och diffust.

Huruvida den rödgröna oppositionen har en gemensam valstrategisk grupp är svårt att veta men troligen har respektive partistrateger satt sig ner och tillsammans utarbetat detta gemensamma uttalande. Att någon intresseorganisation skulle ligga bakom artikeln ser vi inte som särskild troligt då den snarare skvallrar om nästa års valupptakt än vad den ser till sakfrågan i sig.

På flera punkter associerar man till ”goda” förebilder i sin retorik. Barack Obama nämns som sagt redan i allra första början men även Eric Blix och Anna Lindh berörs som nedrustningsivrare. I en intressant passus berör man även Carl Bildts bloggande som man menar har en liknande inriktning som artikelförfattarna men som tycks vara bunden av sin uppdragsgivare – regeringen och dess politik. Samtidigt som man verkar vilja beröra Carl Bildts goda vilja i nedrustnings diskonfirmerar man hans raljerande över Norges ställning mot klustervapen som ett slags ställningstagande mot Carl Bildts och Alliansens politik.

Vidare använder man klassisk skrämselpropaganda när man tar upp den överhängande risken att kärnvapen sprids och utvecklas i mindre ”välvilliga” stater såsom Nordkorea och Iran. Skräckscenariot och har inte en tydlig framtoning utan är väl inbäddad i texten, kanske på grund av att just denna typ av argumentation inte är riktig acceptabel i Sverige (Palm, 2006).

Överlag känns artikeln som om man prövar sig fram inför kommande valupptakt och att sakfrågan om nedrustning är en förevändning för att visa upp sig som enade och samstämmiga. Kanske att just nedrustning blev föremål för ett överensstämmande ämne kan bero på att fredsrörelsen har starka kopplingar till den klassiska vänsterpolitiken. Oppositionen ses ofta i medier som splittrad, men lyfter här fram en fråga som de är klart överens i. Artikeln kan därför anses som strategiskt viktigt steg för oppositionen.

Grupp 8:
Anna Jägnefält
David Liljeros
Niklas Ruberg
Stefan Strömberg


Referenser
Palm, Lars. (2006). Kommunikationsplanering –En handbok på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
Sahlin mfl. ”Vi tänker driva på nedrustningen”. Brännpunkt, Svenska Dagbladet: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3564397.svd

1 kommentar:

Grupp 17 sa...

Kommentaren uppmärksammar väl händelserna kring debattartikeln. Man tar upp FN:s generalförsamling i New York. Granskningen tar ej upp den starka symboliken kring Barack Obama och USA, framtidstro och förändring. Vi anser att artikelförfattarna använder symboliken för att kontrastera alliansens brist på tydligt agerande mot de ideal som symboliseras genom Obama.
Granskningen påvisar väl den rödgröna oppositionens ansträngning till att framstå som enande inför nästa val. En strategi som fungerade väl för Alliansen.
Till skillnad från granskningsförfattarna identifierar vi inte den primära målgruppen för artikeln som ambivalent. Med tanke på kanalen och den starka symboliken som används är det tydligt att man vänder sig till väljare med främst liberala åsikter. Genom att anknyta till FN, riktar man sig mot unga väljare vilka identifierar sig som progressiva idealister som vill förändra den rådande världsordningen med dess nuvarande ekonomi. Den rådande kampen om politisk nyprofilering anser vi är en av anledningarna till användandet av just dessa ämnesområden, högst viktiga och dagsaktuella på såväl den globala som den nationella agendan.
Granskningsförfattarna gör väl i att uppmärksamma Carl Bildt i kontrast med Alliansens brist på agerande. Detta anser vi är en förstärkning av budskapet om alliansens ointresse i frågan.
Vi anser att användningen av frågan kring massförstörelsevapen snarare är ett verktyg för att belysa ett tidigare etablerat initiativ, i det här fallet Anna Lindhs förslag till en EU-strategi mot massförstörelsevapen. Genom att påpeka vikten av Sveriges engagemang i EU tror vi att man vill stärka budskapet av Oppositionen, som enat inser vikten av ett aktivt politiskt deltagande på EU-nivå.
Ytterligare vill vi säga att det var en bra granskning och en insiktsfull parallell till fredsrörelsen.

Niklas A, Carlos N, Johanna P.