http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=517536, 2009-09-16
Det stundande kyrkovalet har som förväntas uppmanat till debatt kring vad Svenska kyrkan står för och vad samhället vill att den ska stå för. Idag är sista dagen du kan förhandsrösta om du inte vill gå till röstlokalen på söndag. Att debattartikeln som menar att partipolitik inte hör hemma i kyrkan trycks idag markerar den tidsliga närheten till söndagens val som en anledning till varför ämnet tas upp på den mediala agendan.
Varför vill artikelförfattaren Per Wallin, pastorsadjunkt i Göteborgsstift och komminister i Lyse församling, väcka uppmärksamhet kring att flera av de valbara nomineringsgrupperna har partipolitisk anknytning?
En gissning är att denna propaganda mot politiska partiers etablering inom kyrkan helt enkelt baseras på Wallins egna kyrkopolitiska övertygelse.
Kyrkan och församlingen där Wallin verkar beskrivs av källor inom svenska kyrkan som mycket konservativ och gammalkyrklig. Samma källor uppger att Svenska kyrkan i den del av Sverige Wallin verkar i, Bohuskusten, är rakt igenom ”svart”, dvs mycket gammalmodiga i sin tro och verksamhet och menar att det är ”svårt att tänka sig att någon kvinnlig präst skulle kunna få sätta sin fot in i någon av kyrkorna som ingår i den församlingsgemenskapen där Lyse församling ingår”.
Övrig information kring Wallins egna intressen går att finna i det faktum att han varit talare under seminarier ordnade av Frimodig kyrka, en nomineringsgrupp som utmärks genom konservativa tankar och motstånd mot kvinnliga präster och samkönade vigslar.
Wallin har också tydligt uttalat medlemskap i u-Oas, Ungdomsgrenen av Oas, en karismatisk förnyelserörelse inom Svenska kyrkan. Rörelsen tar inte ställning i ämbetsfrågan, det vill säga frågan om kvinnliga och manliga präster. Men Oas-rörelsen har ett förhållningssätt där de vid allmänna och nationella möten aldrig använder kvinnliga präster trots att de återfinns vid regionala och lokala sammanhang. De säger sig vilja respektera både de personer som accepterar kvinnliga präster och de personer som inte önskar ta emot nattvarden av en kvinnlig präst. Genom att vara sympatisör till Oas-rörelsen (som egentligen inte har medlemmar utan sympatisörer) finns möjlighet att gömma sig bakom en grupp som inte gjort aktivt val men ändå handlar i linje med en åsikt som inte delas av stora delar av Svenska kyrkans medlemmar.
Wallin ställer sig i texten frågan om kyrkans ämbetsmän är en fara för Svenska kyrkan och sedan följer; ” Och är alla mina kvinnliga och manliga kollegor också det?”
Att både ”manliga” och ”kvinnliga” tydligt skrivs ut skulle kunna tolkas som ett sätt att försöka vinna röster bland läsarna genom att här ledigt tillbakavisa eventuella tankar om ett underliggande kvinnopräst motstånd.
Det är en stor målgrupp, bestående av mer eller mindre alla röstberättigade i Göteborgs stift, som Wallin försöker nå genom sin artikel.
Budskapet; varför ska den oinsatte rösta på en nomineringsgrupp som relateras till det politiska Sverige när det finns andra alternativ som enbart jobbar inom och för kyrkan. Troligtvis är Wallin utifrån sina argument bekymrad över motsatsen, att den oinsatte inte känner till några andra alternativ och därför väljer en nomineringsgrupp som han eller hon redan har en relation till, alltså ett aktivt politiskt parti.
Att hävda att politiska partier, på grund av sitt arbete med sakfrågor som inte rör kyrkan, inte ”har med kyrkan att göra” är att bortse från den samhälleliga kontext kyrkan verkar i och det verkar ju minst sagt… konservativt.
Källor:
http://www.frimodigkyrka.se/content/view/113/106/
http://www.helsjon.fhsk.se/bibelskola-xp-larare.asp
http://sv.wikipedia.org/wiki/Oasr%C3%B6relsen
anna maria och rebecka
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Inledningsvis förklarar de tydligt varför artikeln är rätt i tiden och varför den kom just igår. De upplyser om att det är sista dagen man kan förhandsrösta och det blir då tydligt varför artikeln, i dagsläget, har ett högt nyhetsvärde. Dock skulle de ur ett nyhetsvärderings perspektiv kunna beskriva att debattartikeln förmodligen används som ett slutspurtsargument i kyrkovalet och att det därmed används artikeln för att lyfta fram agendan.
Anna Maria och Rebecka talar även om att Wallin kommer från en konservativ församling där kvinnliga präster inte möter samma acceptans som sina manliga kollegor. En stor del av kommentaren baseras på Wallins bakgrund och de stödjer sig en kommentar om ”manliga och kvinnliga kollegor”. Dock anser vi att detta argument tar alldeles för stor plats och bör istället ses som ett outtalat mål om vad Wallin vill uppnå med sin debattartikel.
Vad beträffar målgruppen skriver Anna Maria och Rebecka att debattartikeln är riktad till ”... Till en stor målgrupp, bestående av mer eller mindre alla röstberättigade i Göteborgs stift.” Vi tycker snarare att det är viktigare att fråga sig varför artikeln är publicerad i just GP vars målgrupp inte sträcker sig till alla röstberättigade i Göteborgs stift. Med samtliga röstberättigade menas att man är från sexton år och medlem i svenska kyrkan
Katarina, Isabella och Hanna
Det är uppenbart att debattartikeln kommer som en följd av det stundande kyrkovalet. Då röstdeltagandet troligtvis kommer vara förhållandevis lågt, misstänker vi att Wallin använder sin artikel för att mana både de mest engagerade, alltså de religiösa, samt de icke insatta till eftertanke och värdering av hur man vill att den svenska kyrkan ska styras i framtiden. Vi håller med om att Wallins syften med allra största säkerhet grundar sig i hans egna kyrkopolitiska övertygelser, men att värdera artikeln som propaganda tycker vi är att gå ett steg för långt då det rör sig om en enskild individs övertygelse. Det finns i kommentaren bra belägg som grundar sig i granskning av andra artiklar från Wallin och som styrker föreställningen om den gammalkyrkliga och konservativa linje han sympatiserar med. I vissa fall kan detta som sagt vara underliggande i hans åsikter men det är väldigt svårt att hitta belägg för.
Vi håller med om att Wallins syfte är att påpeka frågans betydelse för allmänheten. Han skriver inte bara till de redan insatta kristna väljarna utan troligtvis även till de som inte har någon stark koppling till kyrkan. Att han väljer GP och inte en uttalad religiös tidsskrift stödjer detta argument. En ledare i GP når en stor allmänhet och vi antar därför att hans tilltänkta målgrupp är den vanlige röstberättigade medborgaren.
Att Per Wallin argumenterar för en kyrka utan politiskt inflytande tycker vi dock inte är uppseendeväckande. Att kalla det för konservativt kan bero på förutfattade meningar angående präster och kyrkan i stort. Man kan likaväl anse ett samhälle där politik och religion är åtskilt från varandra vara modernt. Vi ser snarare Wallins argument som ett uttryck för egna intressen där hans vilja är att förbättra svenska kyrkans framtid. Om det är rätt eller fel, konservativt eller progressivt, är inte upp till oss att bedöma.
Axel Frändén
Fredrik Lundqvist
Följande ting kan vara viktiga att beakta. Samtliga politiska partier förutom Sverigedemokraterna är för såväl kvinnliga präster som den viktiga fråga debattartikeln inte nämner - samkönade äktenskap. Om partipolitiken försvinner öppnar det således för nya valbara "inomkyrkliga" konstellationer som inte delar de etablerade partiernas åsikter i dessa frågor. Studier visar också att de trogna kyrkobesökarna, (de som röstar) ligger åsiktsmässigt närmare dessa potentiella konstellationer än de etablerade partiernas åsikter. Frågan om att få bort "partipolitiken" är inte ny, kvinnliga prästerna drev den en gång och min gissning är att är frågan om samkönade äktenskap som är den centrala denna gång
/Monica
Skicka en kommentar