Svenska Dagbladet, 23-09-09
I artikeln presenteras kritik mot Statistiska Centralbyråns (SCB) sätt att mäta Sveriges ekonomiska statistik. Harald Edquist och Henrik Jordahl menar att SCB underskattar tjänstesektorn i statistiken och är alltför inriktade på tillverkningsindustrin, medan immateriella investeringar, till exempel tjänster, inte tas med som investeringar utan som löpande kostnader i den officiella statistiken.
Detta leder till en felaktig och negativ bild av tjänstesektorn. Omkring hälften av alla investeringar i näringslivet är immateriella, detta gör att det inte längre går att se tillverkningsindustrin som kärnan i ekonomin som helhet.
Debattartikeln utkommer (23/9-09) med anledning av att Institutet för Näringslivsforskning (IFN) släpper en forskningsrapport idag. Med denna debattartikel vill författarna att SCB skall börja mäta, enligt dem, rätt. Det vill säga ge en rättvis bild av tjänstesektorn. Konsekvenserna av SCB:s sätt att mäta leder till att, till exempel, Svensk Näringsliv kritiserar att Sverige felaktigt halkar efter på BNP och att Sveriges investeringar minskar. Harald Edqvist och Henrik Jordahl menar också att statistiken riskerar att bli irrelevant som beslutsunderlag för ekonomisk politik. Detta kan, enligt Edqvist och Jordahl, leda till att statliga stödåtgärder delas ut på felaktiga grunder. I artikeln tar de upp att regeringen avsätter 28 miljarder till den inhemska fordonsindustrin, men att ny forskning har visat att tjänster har varit avsevärt viktigare för den svenska ekonomiska utveckling än vad som visar sig i den officiella statistiken. IFNs rapport redovisar att nästan 50 procent av arbetsproduktivitetstillväxten i det svenska näringslivet 1995-2004 utgjordes av investeringar i immateriella tillgångar.
De som författarna först och främst vill nå ut till med denna artikel är SCB, och de som ligger bakom den ekonomiska statistiken i Sverige, Ekonomistyrningsverket (ESV). Andra grupper som de kan tänkas vilja nå ut till är allmänheten, eller opinionsledare som är insatta i just det här forskningsämnet. Även folk som jobbar inom näringslivet i Sverige måste ses som en eventuell målgrupp. Men att på så sätt, genom den allmänna opinionen påverka beslutsfattarna. I det här fallet Statistiska Centralbyrån och Ekonomistyrningsverket. (Larsson, 2005, Palm, 2006)
Vem det är som står bakom artikeln är väldigt tydligt uttalat, Harald Edqvist är ekonomiskt doktor i ekonomisk historia och är sedan 2008 verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Henrik Jordahl jobbar även han inom IFN, som docent och programchef för forskningsprogrammet Tjänstesektorn inom IFN. IFN är ett oberoende forskningsinstitut med mål om att bedriva forskning som rör näringslivet i och utanför Sverige. (www.ifn.se 1) IFN finansieras först och främst av Svenskt Näringsliv, hälften av deras medel kommer från Svenskt Näringsliv. Vid sidan av de femtio procenten tillkommer forskningsbidrag från privata stiftelser och andra institutioner. Alla som har vinning av forskning kring näringslivet i Sverige. (www.ifn.se 2) Det går inte att hitta några outtalade eller dolda budskap i artikeln då den är väldigt rak i sin argumentation. Harald Edqvist och Henrik Jordahl försöker övertyga den som läser artikeln att Statistiska Centralbyråns sätt att mäta den ekonomiska situationen i Sverige är felaktig, och genom deras forskning försöka visa på att den bör ändras.
Källor Litteratur Larsson, Larsåke (2005): Opinionsmakarna. Studentlitteratur.
Palm, Lars (2006): Kommunikationsplanering. Studentlitteratur.
Internet www.ifn.se
1. http://www.ifn.se/web/Ledningsgrupp_och_administration.aspx
2. http://www.ifn.se/web/Finansiarer.aspx
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Våra namn stod inte. Skrivet av Jonathan Westerlind, Malin Ekelund och Marina Milojkovic.
Jag finner att granskarna av denna artikel för logiska argument samt ger en resonlig summering av artikeln. Noteras bör dock att jag kan skönja ett glapp rörande artikelns trovärdighet. Jag tycker mig nämligen finna en dold agenda som grundar sig i det faktum att de bägge forskarna indirekt är finansierade av Svenskt Näringsliv. Anledningen till att jag drar denna slutsats beror på följande hypotes: en institution som bedriver forskning inom ett explicit område kan vara ”köpta”. Jag finner alltså en brist i argumentation och den stavas K.Ä.L.L.K.R.I.T.I.K. Jag vill här referera till följande uttalande (samt poängtera vikten av att uppmärksamma källan):
”IFN är ett oberoende forskningsinstitut med mål om att bedriva forskning som rör näringslivet i och utanför Sverige. (www.ifn.se).
Att förlita sig på organisationens egen beskrivning av sig själva utan att applicera en kritisk syn på denna anser jag alarmerande.
Ytterligare en faktor som gör det svårt att urskilja huruvida det finns en dold agenda eller ej är att hälften av institutionens bidrag kommer från privata aktörer. Då man för argument som inkluderar politik samt beskriver hur man vill lyfta frågan för att få statliga stödåtgärder kan man ställa sig frågan om de privata aktörerna har ett politiskt intresse. Kanske ser dessa finansiärer en politisk vinning i att lyfta denna fråga ett år före Sveriges riksdagsval.
En fråga om källkritik samt kritisk granskning är oftast en definitionsfråga som bygger på folks tidigare preferenser. Jag vill därför, avslutningsvis, säga att detta är mina egna personliga åsikter jag vädrat. Jag anser alltså inte att någon skugga skall falla över dem som granskat, bara ge dem ett ord på vägen: K.Ä.L.L.K.R.I.T.I.K.
/Jessica Gustavsson
Ni har fångat essensen i artikeln och lyft fram detta väl i er granskning. Vi tycker att ni har använt frågorna bra i er undersökning, där samtliga föreskrivna punkter och frågor blir besvarade. Litteraturen har ni också använt på ett bra sätt. Men det finns en annan sida av saken som också bör granskas.
Vår mening är att det finns ett starkt, men dolt budskap. Om man ser till forskarna Edquist och Jordahls verkliga intention med artikeln, kan man anta ett visst intresse. Som de bägge avslutningsvis säger ”Det är viktigare att ha en god överblick av hela ekonomin än att ha en perfekt bild av den femtedel som tillverkningsindustrin idag utgör.” Just detta ser vi som ett ganska tydligt tecken på att de bägge antas lobba för att få beslutsfattares och finansiärers stöd i deras kritik mot SCB och det faktum att SCB speglar verkligheten på en ovisst sätt.
Varför artikeln kommer just nu kan bero på flera saker. Bland annat att statsbudgeten för nästa år har publicerats i dagarna. SCB kan också nyligen ha kommit ut med en redovisning eller statistik, över hur den ekonomiska tillväxten artat sig den senaste tiden. Men det kan också vara en effekt av debatterna kring den ekonomiska krisen och tillverkningsindustrin.
Om man tänker sig polerna i artikel så har vi två forskare mot en myndighet. Forskare som ställer sig emot en myndighet kan givetvis ha vinstintressen och vara ”köpta” för att kritisera SCB och myndighetens sätt att sammanställa statistiken. Vi menar att forskarna kan driva på just denna fråga för att skapa en opinion och en eventuell ändring av räknesättet av statistiken. Vid en ändring menar forskarna, skulle ekonomin förändras och där med statens bidrag till industrin. Det är en kedja av handlingar som är beroende av varandra. Källkritik är alltid viktigt, även om det handlar om en högt ansenlig och trovärdig tidning som Svenska Dagbladet. IFN bör också uppmärksammas som bakomliggande faktor och potentiell vinstintressent. Privata aktörer som stödjer forskningsinstitutionen kan mycket väl ha politiska intressen.
Claes Johansson, Isabella Szajewska
Skicka en kommentar