Granskning av debattartikel i Dagens Nyheter 20009-09-14
http://www.dn.se/opinion/debatt/350-kr-mer-i-manaden-for-studenterna-nasta-ar-1.951727
Att debattartikeln kommer upp nu ser vi som Allianspartiernas sätt att förbereda sig för nästa års val. Antalet studenter har ökat väsentligt på grund av lågkonjunkturen och alliansregeringen är måna om att värva studenternas röster. Samtidigt är det en del av regeringens budskap till Sverige att det skall löna sig att arbeta och att utbildning skall löna sig.
Regeringen vill se att de många ungdomar som nyss lämnat eller skall lämna gymnasiet hellre utbildar sig än att de uppbär socialbidrag. Jan Björklund och Tobias Krantz vill att regeringen skall framstå som generösa och rättvisa när skriver att ”det är en fråga om att ge alla människor, oavsett social och ekonomisk bakgrund, likvärdiga chanser att genom egen ansträngning förverkliga sina ambitioner”. Det är alltså inte tjockleken på den egna eller föräldrarnas plånbok som skall avgöra om man skall kunna utbilda sig. Det som inte syns så tydligt i artikeln är regeringens strategi att förmå fler att utbilda sig tidigare i livet, det vill säga att korta ner tiden från studenten till avslutandet av universitetsstidierna. Denna startegi har man under de senaste åren verkat för bland annat genom nya betygssystem som gynnar ”färska” studenter snarare än de som arbetat ett tag efter studenten.
Den uppenbara primära målgruppen anser vi att studenterna är men även nyutexaminerade gymnasieelever och arbetssökande eftersom dessa kan lockas att börja studera snarare än att leva på osäkra deltidstjänster och bidrag. Den nya reformens höjda fribelopp för inkomster möjliggör för fler att kombinera studier med jobb. Sekundära målgruppen ser vi att nära anhöriga till de som studerar eller funderar på att studera är, vilket även Palm beskriver i Kommunikationsplanering genom att man personligen blir berörd av frågan. Även de som i största allmänhet önskar se att fler människor satsar på en ökad kompetens, till näringslivsföreträdare kan utgöra sekundär målgrupp.
Framförallt står Folkpartiet bakom artikeln genom att utbildningsminister Jan Björklund och högskole- och forskningsminister Tobias Krantz skriver under den men de talar för hela allianspartigruppen som regeringen består av. Den retoriska strategin består bland annat av olika upprepningar. Man hävdar att ”Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd” två gånger och regeringen och alliansregeringen omnämns åtta gånger. Ett annat intressant grepp är att man använder sig av det hävdvunna socialdemokratiska begreppet ”rättvisa” som ett argument för att stärka studenternas ekonomi liksom att plånboken inte skall kunna avgöra ifall man kan välja att studera eller inte studera. Man använder också en rad faktaunderlag och siffror för att bygga upp sin trovärdighet, till exempel nämns en rapport som publicerats av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.
Sammanfattningsvis tycker vi att artikeln både är otydlig vad avser de ekonomiska beräkningarna av påslaget till studenterna och hur kostnaden skall fianasieras. Vi är också kritiska till att man kallar detta debattartikel när det mest liknar en utökad pressrelease från regeringen. Vi kan inte se någon debatt när endast en part för fram sitt förslag utan tydlig motpart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Inledningsvis vill vi säga att er granskning känns genomarbetad, ni har lyckats se igenom deras retoriska knep. Vi håller verkligen med om att det inte känns som en debattartikel, utan mer som en pressrelease, skriven för att promota alliansen inför nästa års val.
Deras artikel bygger på enkla budskap. De använder sig av tydliga siffror, vilket är omtyckt av medierna, och som ni säger inger det trovärdighet.
Ni hade kunnat ta en titt på hur denna fråga debatterats i media tidigare. Är det så att studentlobbyister fått igenom sina förslag? Har alliansen låtit sig påverkas av dem? Ska denna artikel ses som ett svar till de inlägg som gjorts i den tidigare debatten kring studenternas ekonomi? Detta var några frågor vi ställde oss då vi läste den s.k. debattartikeln.
Er målgruppsanalys känns relevant, vi håller med om att den primära målgruppen består av nyexaminerade gymnasielever, studenter och arbetssökande. Därför att dem är närmast berörda av denna fråga. Vi tror också att politikerna vill nå just dessa, p.g.a. läget som råder med finanskris och stor arbetslöshet bland unga. Politikerna har mycket att vinna på att få dessa grupperingar att studera och ta lån, istället för att de te.x. börjar gå på socialbidrag.
Vi ställer oss dock lite frågande till att näringslivsföreträdare skulle vara en del i den sekundära målgruppen, vi tycker att det känns lite för långsökt.
Palm är givetvis relevant att använda som källa angående målgrupper, men vi hade gärna sett att ni använt er av Larssons böcker då de behandlar det politiska spelet, opinionsbildning och medias roll i detta.
Det är svårt att hitta fler saker att peka på, då vi tycker att er granskning är välgjord och relevant. Bra jobbat! /Julia Jansson, Elin Eriksson, Sara Bäcklund
Er analys av varför debattartikeln kommer just nu tycker vi stämmer bra, både i avseendet att studentantalen har ökat i och med lågkonjunkturen och att de passar på att torgföra sin grundlinje vad gäller att det ska löna sig att arbeta och studera. Ni uppmärksammar emellertid inte att debattartikeln följer en intensiv debatt vilken både politiker och intresseorganisationer, däribland SFS, redan startat. Det hade även varit relevant att påpeka att budgeten skall presenteras den 21 september, då artikeln i allra högsta grad belyser en central del av statsbudgeten.
Ni redogör klart för vilka mål artikelförfattarna har, men i ett avseende blir kritiken något otydlig och missriktad. Ert antagande att regeringen driver en linje som syftar till att korta ner tiden från studenten till avslutandet av högskolestudier är riktigt. Det saknar dock relevans i sammanhanget då det inte är direkt relaterat till artikelns tema.
Målgruppsanalysen var i sin helhet väl genomtänkt. Antagandet att den primära målgruppen utgörs av såväl studenter som blivande studenter är väl underbyggd. Definitionen av den sekundära målgruppen är något oklar, och ni lyckas inte fullt ut med att redogöra för bakgrunden till era antaganden.
Den retoriska strategin i artikeln har ni rett ut bra. Bra att ni snappade upp upprepningarna som används för att understryka budskapet, och att man ”kapar” ordet ”rättvisa och sätter sin egen prägel på det. Vi håller också med om att artikeln mer liknar en pressrelease än något annat. Att den inte skulle fungera som ett incitament till vidare debatt håller vi dock inte med om. En debattartikel behöver inte nödvändigtvis vara konfrontativ i sitt budskap för att ge underlag till vidare diskussion.
/ Anna Jägnefelt, David Liljeros, Niklas Ruberg och Stefan Strömberg
Skicka en kommentar