Problemen är stora men möjligheterna större, detta är rubriken på dagens debattartikel i GP. Artikeln är skriven av Västra Götalands Landshövding Lars Bäckström som beskriver problemen som lågkonjunkturen och möjligheterna alla tillgångar och fördelar som faktiskt finns i Västra Götaland.
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Ämnet är högst aktuellt, lågkonjunkturen innebär en tid av varsel och problem. Det har debatterats kring ämnet fram och tillbaka sedan andra halvan av 2008. Bäckström jämför tiden med 30-talets depression, men vill i denna artikel trycka på de positiva aspekter som trots allt finns. Vi tror att Bäckström är medveten om att läsarna behöver ljusa framtidsförhoppningar just nu och utnyttjar krisen för att lyfta fram sitt budskap.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet) uttalat och inte uttalat?
Lars Bäckström vill att invånarna i Västra Götaland skall få en optimistisk syn på framtiden. Ett hållbart näringsliv ur miljösynpunkt, där ekologiska varor står i centrum. Han använder sig av lågkonjunkturens negativa effekter för att lyfta fram det positiva med företag som satsar på miljön. Det som inte är uttalat är att han med artikeln vill att man ska förknippa honom med en bättre framtid, en person som ser och arbetar för det ljusa i dessa mörka tider.
3. Vem är målgruppen?
Artikeln riktar sig till invånarna i Västra Götaland, där den primära gruppen främst är de varslade i regionen. Hela artikeln är utformad med ljuset och mörkret som motpoler, där de varslade befinner sig i mörkret men Bäckström beskriver och motiverar en ljusare framtid. Bäckström hyllar och belyser fördelarna med företagen och industrierna i länet, vilka blir den sekundära målgruppen för artikeln. Han visar på näringslivets tidigare vinster och motiverar till en lika framgångsrik framtid.
4. Vem står bakom? Vilka intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Landshövdingen Lars Bäckström står bakom artikeln. Bäckström satt som gruppledare i Vänsterpartiet i tio år. Hans intresse är att sälja sig själv som ett varumärke, vilket kräver att han arbetar för att få igång Västra Götalands näringsliv. Enligt riksdagens instruktioner för länsstyrelsen är en av uppgifterna att arbeta för utveckling och att underrätta regeringen om läget i regionen.
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
Artikeln inleds med att belysa mörkret som råder i regionen som kontrast mot den ljusa framtid Bäckström förespråkar. Eftersom att han erkänna alla brister och att krisen är ett faktum gör han inga bortförklaringar och hans förtroende hos läsaren blir starkt, alla känner igen sig och håller med. Han vill med uttryck som ”vi i väst” skapa delaktighet och sammanslutning med läsarna, han lägger sig på deras nivå.
Bäckström använder en slags mjuk retorik genom uttryck som ”det blå länet”, ”en grön omställning” och ”gröna vinster”. Dessa ord gör att artikeln blir en kamp för miljön där Västra Götaland skall vara delaktig i allra högsta grad.
”… Västsverige är landet som flyter av mjölk och gröna grödor” ”… som ser varje människa som en tillgång”. Genom att använda sig av slagkraftiga värdeord och minnesvärda liknelser vill Bäckström leverera ett trovärdigt budskap (Lind, Lindahl Persson, Borgs; 2005).
Källor
Lind, Håkan, Lindahl Persson, Jenny & Borgs, Martin (2005). Medietränad. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
1. Varför kommer den här debattartikeln just nu?
Vi håller med författarna angående att ämnet är högst aktuellt i dag, främst på grund av den rådande marknadssituationen.
2. Vad vill man uppnå (förutom att nå uppmärksamhet) uttalat och inte uttalat?
Vi håller med författarnas argument om Bäckströms mål med debattartikeln. Dock kan syftet även vara att ”byta ämne” på medieagendan och därmed flytta fokus från den nuvarande krisen. Anledningen kan vara att det ger en negativ bild av Västra Götalandsregions framtid vilken Bäckström självklart värnar om i sin roll som landshövding.
3. Vem är målgruppen?
Vi tror snarare att den primära målgruppen är de personer som ännu inte påverkats av krisen. Detta för att minska oroligheterna hos allmänheten som uppmärksammat krisen och kanske börjar bli oroliga för sin egen ekonomiska situation samt arbetssituation.
Frågan är om de personer som blivit varslade eller på något annat sätt tagit personlig skada av den ekonomiska krisen verkligen blir tröstade av framtidens möjligheter? Även om Bäckström lyfter fram positiva aspekter kanske det inte är någon hjälp för personer som står utan jobb och med en familj att försörja. Det skulle kunna uppfattas ur deras perspektiv som att Bäckström inte har någon förståelse för deras situation i nuläget, trots att framtiden mycket väl kan vara ljus.
4. Vem står bakom? Vilka intressen representerar de artikelförfattarna/de som skrivit på?
Vi håller med och anser att det är av hela Västra Götalandsregionens intresse att positiva aspekter lyfts fram.
5. Hur ser den retoriska strategin ut, dvs. hur försöker man övertyga (argument eller auktoritet)
Vi noterade också Bäckströms mjuka retorik, vi anser att det är en bra reflektion. Dock tycker vi inte att Bäckström verkligen erkänner alla brister utan istället smidigt slätar över den situationen.
/Therése, Sofia och Tobias
Skicka en kommentar